Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrlandsposten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4729
Norrskensflamman—Norsholm-Västervik- Hultsfreds järnvägar.
4730
sekunden, (något mindre än halva
ljushastigheten) och därvid komma under
inflytande av det jordmagnetiska fältet, så att
de sugas in mot den magnetiska polen i
skruvformiga banor. Härvid joniseras även
en del luftmolekyler och utsända ljus. N:s
spektrum härrör enligt nyaste
undersökningar dels från kväve, dels från helium
och syre. Den s. k. norrskenslinjen,
som bl. a. antagits tillhöra krypton, har
enligt av amerikanska fysiker nyligen
(1922—1925) gjorda undersökningar visat
sig härröra från helium vid lågt tryck och
låg temperatur. Ovanstående teori för n:s
uppkomst har uppställts av B i r k el a n d
och vidare utarbetats av V e g a r d och
Störmer. N:s höjd har uppmätts
foto-grammetriskt, varvid det visat sig, att
underkanten ligger omkr. 105 km och
överkanten hos diffusa bågar 128, hos strålar
230 km över jordytan, i sällsynta
undantagsfall högre (1 000 km). Somliga av de
höga norrskensstrålarna kunna bli belysta
av solen. N. äro talrikast utefter en cirkel
runt magnetiska polen med 20—25° radie
(»norrskensbältet»). N. Norge ligger nära
intill detta bälte, Spetsbergen inom
detsamma. Norr om detta bälte synas n. i
söder. N. äro särskilt talrika vid
sol-fläcksmaxima (omkr. vart ll:te år) och
åtföljas av starka jordströmmar.
Den vanligaste formen av n. är en båge
av ungef. 10° höjd över horisonten. Dess
högsta punkt ligger nära magnetiska
meridianen (hos oss något n. därom). Under
hågen synes himlen mörkare än utanför
den. Vid kraftigare n. synas strålar, som
skjuta ut från bågen och ofta nå högt upp
på himmelen. De äro riktade mot den
punkt, där förlängningen av
inklinations-nålens övre del träffar himmelssfären
(»magnetiska zenit»). Ofta bilda de
rörliga, hastigt växlande draperier. Birkeland
har lyckats i liten skala eftergöra
norr-skensfenomenet genom att i förtunnad luft
bestråla en magnetiserad kula med
katod-strålar. N. uppträder även på s.
halvklotet (»sydsken»).
Norrskensflamman. Kommunistisk
tidning, utgiven i Luleå sedan 1906, daglig
sedan 1914.
Norrström. Sveriges kortaste älv,
Mälarens numera enda öppna avlopp genom
Stockholm till Saltsjön. N. omsluter
Helgeandsholmen, på vilken Riksdagshuset är
byggt. De två strömgrenarna omkring
Helgeandsholmen kallas Stora och Lilla
Norrström.
Norrsunda. Socken i Stockholms län
(Ärlinghundra härad). 749 inv. (1932).
NORRTÄLJE
STADSVAPEN. Ankaret
svart, fältet silver.
Norrtälje. Stad i
Uppland och
Stockholms län, vid
Norr-tälj eviken samt vid [-Stockholm—Roslagens-]
{+Stockholm—Rosla-
gens+} järnvägar.
Staden har
tämligen väl
bibehållen 1700-talsbe-byggelse med
starka moderna inslag.
N. är en av
östkustens förnämsta
badorter. Särskilt dess
gyttjebad äro berömda. — 22 arbetsställen
med 309 arbetare (1931). N. anlades av
Gustav II Adolf 1622. 4 833 inv. (1932).
Norrtäljeviken. I Roslagen, Uppland,
inträngande vik av Ålands hav, omkr. 25
km lång.
Norrvidinge. 1. Härad i Kronobergs län.
2. Socken i Malmöhus län (Onsjö härad).
1 003 inv. (1932).
Norrviken. Municipalsamhälle i
Stockholms län (Sollentuna socken), vid S. J.
724 inv. (1932).
Norrviken, fruktträdgårdar. Se A b
e-1 i n 2!
Norröna språket (fsv. norröna tunga).
Gammal benämning på de västnordiska
språken (norskan och isländskan).
Nors (0’smerus eperla’nus). En art
Laxfiskar med långsträckt,
halvgenomskinlig, omkr. 10—20 cm lång kropp, ovan
grönaktig, under silvervit. N. är allmän
längs sv. östkusten samt i en del sjöar
inuti landet. Den fiskas med håv el. not.
Hårt stekt är den en god matfisk.
Norsholm—Västervik—Hultsfreds
järnvägar (N. V. H. J.). Smalspårig järnv.
(0,891 m) best, av följande linjer: 1)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
