Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4813
01ea’nder—Olivecrona.
4814
OLIVTRÄD. Fotografi.
Olea’nder. Se Nerium!
Olea’t. Salt av oljesyra.
Oledare. Se Isolera, Elektrisk
ledningsförmåga, Värmeled
a-r e!
Oiefi’ner. Bet. för de kolväten som
tillhöra etylenserien. Se Kolväten!
Oleg. Rysk namnform för Helge. — O.,
d. 913, Ruriks efterträdare som styresman
över det ryska väldet; han gjorde Kiev till
rikets huvudstad och företog ett
härnadståg mot Konstantinopel.
01ei’n el. t r i o 1 e i n. Detsamma som
e 1 a i n.
Olekma [aljo’kma]. Biflod till Lena,
belägen i s. delen av Jakutskrepubliken och
omkr. 1 200 km lång.
Olenek [alenjå’k]. Flod i
Jakutskrepubliken, som faller ut i n. Ishavet strax v. om
Lenas delta. Längd: omkr. 1 400 km.
Olera’cese. Annat namn för
Chenopodia-cece.
Oléron [ålerå’n]. ö på Frankrikes
västkust, ung. lika stor som Värmdö och näst
Corsica Frankrikes största ö.
O’leum (lat.). Bet. olja.
Olga. Rysk namnform för H e 1 g a. — O.,
d. 969, rysk furstinna, gemål till Igor, den
tredje härskaren av Ruriks ätt. Hon lät
döpa sig i Konstantinopel och blev sedan
helgonförklarad.
OlFbanum (lat. o’leum Wbani =
libanon-harts, rökelse) el. V i r a k. Ett
gummiharts, som erhålles ur stammen av
Bos-we’llia-axteT och förr användes i medicinen
samt till rökelse.
Olifa’nt (fornfransk.). Bet. elfenben. Ett
slags medeltida stridshorn av elfenben.
Olifa’ntfloden. Källflod till Limpopo i
Syd-Afrika. Längd: 700 km.
Oligarki’ (grek. oli’goi — fåtal och
a’r-kein = härska). Bet. fåtalsvälde. — O 1
i-g a’r k i s k, styrd av ett fåtal. Jfr
Aristokrat!
Oligoce’n (grek. oli’gos = liten och
kai-no’s = ny). Stundom använd beteckning
för en del av tertiärtiden, nämligen senare
delen av eocen- och förra delen av
miocen-perioderna.
Oligochieta. Se Daggmaskar!
Oligoklas. Se Fältspat!
Olin, Carl Oscar, f. 1865. Läkare,
förste livmedikus sedan 1919.
Oliv, Olivträd. Se Olea!
011’va. Stadsdel i D a n z i g, f. d. köping.
År 1660 slöts i O:s berömda
cisterciens-kloster fred mellan Sverige och Polen.
Olivärez, Don Gasparo de G u
z-m a n, greve av O., hertig avSanLucar,
f. 1587, d. 1645. Sp. statsman, Filip IV:s
förste minister 1621—43.
Olivecrona. Sv. adlig ätt fr. 1719 (förut
Perman). 1. Sam Rud. Detlof Knut
O., f. 1817, d. 1905. Rättslärd, prof, i
Uppsala, justitieråd och konservativ politiker,
led. av Ständiga skiljedomstolen i Haag.
Led. av Vet. ak. 2. KnutHansKarlO.,
f. 1897. Den förres sonson. Docent i
civilrätt och romersk rätt i Uppsala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
