Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Omdöme ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4823
Omdöme—Omättade föreningar.
4824
Omdöme. Inom logiken den tankeakt,
varigenom en föreställning el. ett begrepp
bestämmes genom tilläggande el.
uteslutande av en annan föreställning el. ett annat
begrepp såsom kännetecken. Den
föreställning ei. det begrepp, som på detta sätt
bestämmes, kallas subjekt, kännetecknet
kallas predikat och tankeförbindelsen
k o’p u 1 a. Ex.: Järnet (= subjekt) är (=
kopula) en metall (= predikat).
Ome’ga. Se Alfa!
O’men (lat.). Bet. förebud, järtecken.
Ome’r pasja, f. 1806, d. 1871. Turk,
fältmarskalk, härförare bl. a. i Krimkriget och
en kort tid krigsminister.
O’mfale. I grek, mytologi en drottning i
Lydien, hos vilken Herakles, förklädd till
kvinna, tjänade i 3 år.
Omformare. Se Transformator!
Ominö’s (lat. o’men = förebud). Bet.
innebärande ett varsel, olycksbådande.
Omkväde el. r e f r ä’n g. Inom metriken
ett ord el. en ljudförbindelse, som ständigt
upprepas vid varje strof slut i en dikt,
särsk. i folkvisorna. Ex.: Tiden görs mig
lång i folkvisan »Den bergtagna».
Omljud. Inom språkvetenskapen bet. för
en vokals förändring till större likhet med
en annan i dess närhet befintlig vokal.
Ex.: fader—fäder, bok—böcker.
Ommatidier. Se Fasettögon!
O’mnibus (lat.). Bet. för alla. O.-trafiken
leder sitt upphov fr. Frankrike, där o. på
filosofen B. Pascals uppslag infördes i
Paris på 1660-talet. Trafiken pågick endast
till 1678. Den moderna o.-trafiken tog sin
början på 1820-talet i Paris, varefter o.
infördes i flera europ. storstäder, bl. a. i
Stockholm 1835. O. undanträngdes en tid
av spårvägsdriften, men efter
bensinmotorns genombrott som drivkraft har o. åter
blivit ett modernt fordon. I Sverige funnos
3 246 o. i början av år 1932.
Omnipote’ns (lat.). Bet. allmakt.
Omphalo’des. Växtsläkte (fam.
Borragi-na’cece), varav ett par JD/oso’tis-liknande
arter odlas som prydnadsblommor.
0’mpteda, Georgvon, f. 1863, d. 1931.
Tysk förf, av en mängd romaner och
noveller, skildrande adelns och officerarnas liv,
i det samtida Tyskland.
Omsk. Stad i v. Sibirien (R. S. F. S. R.)
vid Irtysj och transsibiriska järnvägen. O.
är centrum för Väst-Sibiriens handel samt
Väst-Sibiriens kulturella medelpunkt.
162 000 inv. (1926).
Omskriven. En rätlinjig figur säges vara
o. kring en kurva, om alla dess sidor
tangera denna, och omvänt säges en kurva
vara o. kring en rätlinjig figur, om alla
den senares hörn ligga på kurvan. Om en
cirkel är o. en triangel med sidorna a, b
åT
och c och ytan T, så är cirkelns radie- .
abc
Jfr Inskrivning!
Omskärelse. En hos judarna samt vissa
asiatiska och afrikanska folk vanlig
operation, best, i förhudens bortskärande på
manslemmen. O. torde urspr. ha varit en
ceremoni, varvid de unga männen
förklarades manbara. Inom judendomen sker o. på
den 8: de dagen efter födelsen och har en
viss religiös innebörd.
Omsättningsskatt. Av staten upptagen
avgift i samband med någon omsättning,
d. v. s. försäljnig av fastigheter el. varor.
Ex.: stämpelavgift vid ansökan om lagfart
å fast egendom samt vid försäljning av
fondpapper samt (en år 1920 införd) skatt
vid rusdrycksförsäljningsbolagens inköp av
spritdrycker.
Omvändning. Med o. menas närmast då
ett ackord ej har grundtonen i basen ss.
kvartsextackord, sextaekord o. a.
Omyndighet. O. innebär frånvaro av full
rättslig handlingsförmåga och av därmed
förknippat ansvar. Jfr
Förmynder-s k a p!
Omättade föreningar. Organiska
föreningar, i vilka finnas kolatomer, som
binda varandra med två el. tre valenser
(dubbelbindningar). O. kännetecknas bl. a. av
att brom el. andra ämnen lätt upptagas av
två (el. fyra) av dubbelbindningens
valenser, varvid additionsderivat bildas
(se Deriva t!).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
