Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Osmos ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4871
Osmo’s—Ossiannilsson.
4872
och atomvikten 190,9. O. är det tyngsta av
alla ämnen (spec. vikt 22,5). Den smälter
först vid 2 500° och användes därför i
elektriska lampor. O: s märkligaste förening är
o s m i u m t e t r o x i d, Os O4, vilken bildas,
om finfördelad o. upphettas i luften. Den
kallas även, ehuru oegentligt, o s m i u
m-s y r a och bildar gula kristaller, som redan
vid vanlig temperatur äro märkbart
flyktiga, samt luktar likt klor (därav namnet
o.). Vid inverkan av organiska ämnen,
särskilt fett, reduceras den lätt till svart
metallisk p. och användes därför i den
mikroskopiska tekniken. Den är löslig i vatten
och mycket giftig.
Osmo’s (grek.). Bet. stöt. Se O s m
0-tiskt tryck!
Osmo’tiskt tryck (grek. osmo’s = stöt).
Ett tryck, som utövas av ett löst ämne i
en vätska på en vägg i lösningen, om
denna är genomtränglig för själva
lösningsmedlet, men ej för det lösta ämnet
(»halv-genomtränglig hinna» el. s e m i p e
r-m e a’b e 1 membran). O. t. beror på
molekylernas värmerörelse och följer, såsom
v a n’t H o f f först visat, samma lagar som
gasers tryck (se Gaslagarna!).
Växt-cellers cellväggar äro i allm.
semiperme-abla. En med en lösning fylld cell, som
är i beröring med en mer utspädd lösning
el. vatten, drar på grund härav till sig
vatten, tills antingen lösningarna blivit lika
koncentrerade el. det tryck, som
uppkommer av cellväggarnas utspänning, blir lika
stort som den inre lösningens o. t. Denna
företeelse kallas o s m o s och förorsakar
bl. a. upptagande och transport av vatten
i växterna. I bladen bli nämligen genom
avdunstning cellsafterna mer
koncentrerade, och härav alstras ett 0. t., ofta
uppgående till flera atmosfärer och alltså
tillräckligt att draga upp vatten från rötterna
till flera tiotal meters höjd.
Storleken av det o. t. mätes bäst genom
bestämning av de ändringar i
lösningsmedlets ångtryck el. dess därav beroende
fryspunkt och kokpunkt, som det förorsakar.
(Jfr Fryspunktsnedsättning,
Kokning!).
Osmu’nda. Ormbunkssläkte (fam. Osmun-
da’cece) med en sällsynt sv. art, O. rega’lis
(Kungsbräken el. Safsa). Den kan
bli mer än 1 m hög; bladen äro dubbelt
parbladiga.
Osnabruck [å’sna-]. Stad i Tyskland i n.
v. Preussen (prov. Hannover). Industrien
omfattar maskinfabriker, järnverk,
järn-gjuterier m. m. — O. intogs av svenskarna
under 30-åriga kriget; i stadens rådhus
undertecknades Westfaliska freden 1648.
89 000 inv. (1925).
Osram-Elektraverken, a. b.
Glödlampfa-brik i Stockholm. Bolaget grundades 1930
och övertog a. b. Elektraverken, grundat
1917. O., som har ett aktiekapital på 2,75
mill. kr., tillverkar glödlampor (Osram,
Kungslampan) och elektriska instrument
till ett värde av 5 mill. kr. årligen. O. står
A s e a-k oncernen nära.
O’sramlampor. Elektriska lampor med
lystråd av osmium och wolfram (därav
namnet).
O’ssa. Se P e 1 i o n!
Ossendo’wski, Ferdinand, f. 1876.
Polsk förf, och naturvetenskapsman, känd
främst gm sina skildringar från Sibirien,
Mongoliet och Tibet, av vilka en del
föreligga i sv. övers. Sanningsenl. av hans
skildringar ha starkt ifrågasatts.
Osservato’re Roma’no (it. av lat.
obser-va’re = granska och roma’nus = romersk).
Bet. »Den rom. granskaren». Det officiella
påvliga tidningsorganet i Rom, utgivet
sedan 1859.
Osse’ter el. o s s e t i’n e r. Ett i mell.
Kaukasus boende indoeuröpeiskt folk, vars
språk är släkt med persiskan. De äro grek,
katoliker och bebo till större delen två
autonoma områden i S. S. S. R., N o r d- och
S y d-0 s s e t i e n. Förr bodde de n. om
Kaukasus och utgöra möjligen en rest av
alanerna.
O’ssian. En fornirisk sagohjälte, som
anses ha levat på 200-talet och vars fader
varit Fingal. Jfr Macpherson!
Ossiannilsson, Karl Gustaf, f. 1875.
Förf, av dikter, romaner och skådespel.
Hans tidigare alstring präglas av en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
