- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / IX. Mommsen-Pauli /
4889-4890

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oxenstierna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Oxford—Oxtungsvamp.

4889

STUDENTMATLAG I OXFORD. Fotografi.

1932. Litt. till O. 3: Rikskansleren Axel
Oxenstiernas skrifter och brefväxling
(under utgivning på föranstaltning av
Vitt., hist. o. ant. ak. sedan 1888). Litt.
till O. 5: Sven Hedin: Resare-Bengt
(1921). Litt. till O. 9: M. Lamm: J. G.
Oxenstierna, en gustaviansk
natursvär-mares lif och dikt (1911).

Oxford [å’ksfod]. 1. O. el. O x f o r
d-s h i r e. Grevsk. i s. England. 2.
Huvudstad i O. 1, belägen vid Thames, jämte
Cambridge Englands mest berömda
universitetsstad. Berömda byggnadsverk äro
katedralen (fr. 1100-talet), Christ Church
college (fr. 1500-talet) och det Bodleianska
biblioteket (jfr Bibliotek!). Det älsta
av de 26 »colleges», varav universitetet
består, stiftades 1249. 81 000 inv. (1931).

Oxfordrörelsen. En på 1830- och
1840-talen inom eng. högkyrkan framträdande
rörelse, som hävdade betydelsen av
kyrkans auktoritet, sakramenten och ritual-

4890

väsendet. Bland rörelsens mera betydande
målsmän märkas J. H. N e w m a n och E.
P u s e y. Riktningen karakteriseras av en
stark dragning åt katolicismen, och flera
ledande personer övergingo även slutligen
till rom. kyrkan. Jfr N e w m a n, Pusey!

Oxibenso’1. Oegentlig beteckning för f
e-n o 1.

Oxi’d (lat. oxyge’nium = syre). Kemisk
förening av ett grundämne el. en radikal
med syre. Alla grundämnen utom fluor och
ädelgaserna bilda o. Av dessa äro i regel
metalloidernas anhydrider till syror och
metallernas till baser. Om ett ämne bildar
mer än en oxid (vilket mycket ofta är
fallet), så kallas o. antingen alltefter
ämnets valens oxidul, oxid,
superoxid el. också efter antalet syreatomer
monoxid, dioxid, trioxid, t e t
r-o x i d och pentoxid.

Oxidatio’n. I inskränkt bemärkelse ett
ämnes förenande med syre, i vidsträckt
bemärkelse även borttagande av väte ur en
förening — vätet förenar sig då ofta just
med syre — el. överförande av ett ämne
från ett stadium, som motsvarar en lägre
valens, till ett, som motsvarar en högre
dylik. Vid o. av organiska färgämnen
blekas dessa. — Oxidationsmedel,
ämnen, som framkalla oxidation, t. ex.
väte-superoxid, klorvatten och
kaliumperman-ganat, vilka alla äro verksamma i
vattenlösning, samt kaliumklorat och ren syrgas,
vilka verka vid högre temperatur.

Oxidu’l. Se Oxid!

Oxie. 1. Härad i Malmöhus län. 2.
Socken i O. 1. 825 inv. (1932).

Oxihämoglobi’n. Se Hämoglobin!

Oxi’m. Se Hydroxylamin!

Oxipropio’nsyra. Detsamma som
mjölksyra.

O’xisyror. Organiska syror, som jämte
karboxylgruppen innehålla en
hydroxyl-grupp. Bland o. märkas mjölksyra,
äppel-syra, vinsyra, citronsyra och salicylsyra.

Oxsimpa. Se S i m p o r!

Oxtungsvamp (Fistuli’na hepa’tica).
Rörsvamp med tunglik, brunröd fruktkropp,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:46:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/9/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free