Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Padang ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4895
Pa’dang—Pa’fos.
4896
s k a p s f ö r o r d. — P ac t u m t u’r p e
(lat.), neslig överenskommelse.
Pa’dang. Stad och exporthamn på
Sumatras västkust, Nederländska Ost-Indien.
41 000 inv. (1928).
Paddfiskar (Batra’chidce). En fam.
Taggfeniga fiskar med brett och
klumpigt huvud samt analfenan och bakre
ryggfenan mycket långa. P. finnas bl. a. i
Medelhavet och Atlanten, en art har
anträffats vid skånska kusten.
Paddington [p8e’ddington]. Stadsdel i v.
London, n. v. om Hyde Park.
Paddor (Bufo’nidce). En fam. Grodor
med jämförelsevis korta ben, klumpig
kropp och ofta vårtig hud. Tänder saknas
alldeles. I Sverige finnes endast ett släkte,
med tre arter: Stinkpaddan
(Bu’fo cala’mita), som nästan helt och
hållet saknar simhud mellan tårna, samt
Vanliga paddan (B. bu’fo) och
Grönfläckiga paddan (B. vi’ridis),
som båda ha simhud. Den förra är på
översidan mörkbrun till gråbrun med mörka
fläckar, den senare vitgrå med talrika
gröna fläckar.
Paddy [pa?’ddy]. Se Patrik!
Paderborn [-bå’rn]. Stad i Tyskland i v.
Preussen (prov. Westfalen) med berömd
domkyrka i romansk-gotisk stil fr. 1100—
1300. 33 000 inv. (1925).
Padere’wski, Ignacy Jan, f. 1860.
Polsk pianovirtuos och tonsättare, som
företagit en mängd konsertresor i såväl
Europa som Amerika. År 1901 gästade han
Skandinavien. Under världskriget verkade
STINKPADDA (Bufo calamita). Fotografi.
P. ivrigt för sitt lands frigörelse och
valdes 1919 till Polens stats- och
utrikesminister men återtog redan 1922 sin
konsertverksamhet. Bl. P:s verk märkas
främst hans pianokompositioner.
Pa’disjah (pers.). Bet. egentl.
konungarnas herre; förr titel på den turk, sultanen.
Pa’dova. It. namnform för P a d u a.
Pa’dre (lat. pa’ter). It. och sp.
namnform för fader.
Pa’dua (it. P a’dova). 1. Prov, i n.
Italien. 2. Huvudstad i P. 1. Det centrala P. är
en muromgiven, medeltida stad med
ringmur och berömda byggnadsverk, varibland
märkas kyrkorna S. Antonio (fr. 1307)
med skulpturer av Donatello, den
romanska Eremitanikyrkan med fresker av
Mantegna samt Arenakapellet, prytt av Giottos
fresker. P. har universitet och betydande
industri; särskilt automobil- och
ljustillverkningen ha stor omfattning.
Universitet fr. 1222. 131 000 inv. (1931).
Pseo’nia. Växtsläkte (fam.
Ranuncula’-cece), härstammande fr. Syd-Europa samt
centrala och ö. Asien. Många arter odlas
som prydnadsväxter, förr särskilt P.
offi-cina’lis (Pion el. B ond ros), numera
även andra arter och varieteter samt
hybrider av dessa.
Paesie’llo el. Paisiello,
Giovanni, f. 1741, d. 1816. Framstående it.
tonsättare av speciellt komiska operor,
varibland märkes Barberaren i Sevilla (Sthlm
1797), komponerad till samma text som
Rossinis opera med samma namn. P. skrev
även kyrkomusik, symfonier,
kammarmusik o. a.
Pse’stum (grek. Poseido’nia, nuv. Pesto).
Forntida stad i Italien, vid Salernoviken
s. ö. om Neapel, grundad omkr. 600 f. Kr.
P. var fordom en grek, koloni och har
berömda tempelruiner fr. den doriska
stilens tidigaste skede; bäst bevarat är
Po-seidontemplet (mitten av 400-talet f. Kr.).
Paflago’nien. Forntida landskap i n.
Mindre Asien.
Pa’fos. Forngrek. stad på ön Cypern,
invid vilken Afrodite säges ha blivit född ur
havets skum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
