Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Palindrom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4907
Palindro’m—Palma.
4908
urspr. texten. På detta sätt ha t. ex. flera
viktiga antika litteraturverk upptäckts.
Palindro’m (grek. pali’ndromos = som
löper tillbaka). 1. Ett ord som läst
baklänges får en ann bet. (t. ex.: vas, sav).
2. Ord, sats eller versrad, som bibehålla
sin lydelse, även när de läsas baklänges
(t. ex.: sås, rosor).
PalingenesP (grek. pa’lin = åter och
ge’nesis = födelse). Bet. pånyttfödelse,
återfödelse.
Palinurus. Se Langust!
Palisanderträ. Se Jakaranda!
Palissa’d (lat. pa’lus = påle). Ett förr
använt befästningsverk, bestående av en
mängd upptill spetsade pålar, som tätt
bredvid varandra nedgrävdes i jorden och
därmed bildade en stark skyddsvägg.
Palissadceller. Se Blad!
Palje’tter (fransk, paillette av lat.
pa’-lea = blomfjäll). Små, vanl. runda,
glänsande skivor av tunn metall, begagnade
som prydnad och garnering å kläder,
solfjädrar o. dyl.
Palksundet. Sundet mellan Ceylon och
Främre Indiens fastland.
Palla’dio, Andrea, f. 1518, d. 1580. It.
arkitekt, en av renässansens främsta, vars
strängt klassicistiskt betonade stil utövat
ett synnerligen betydande inflytande på
byggnadskonstens utveckling i Europa
ända in i senaste tid. Bl. hans verk märkas
Basilikan i Vicenza, kyrkorna II Redentore
och B. Giorgio maggiore i Venedig m. fl.
Han verkade även som teoretiker och
utgav bl. a. en lärobok i byggnadskonst, l
quattro libri dell’ architettura (1570), som
övers, till en mängd språk.
Palla’dium (grek. palla’dion). I det forna
Grekland och Rom varje bild av Pallas
Atena, vilken ansågs garantera välfärd för
den stad, som ägde den. I överförd bet.
avses med p. en lyckobringande sak över
huvud. Jfr Atena!
Palla’dium. Kem. tecken Pd.
Grundämne, tillhörande platinametallerna och
närmast likt platina. P. upptäcktes 1803.
Atomviken är 106,7, atomnummer 46, spec.
vikten 11,9, smältpunkten omkr. 1 600°.
Dess märkligaste egenskap är dess förmåga
att upptaga stora mängder väte, delvis
under bildning av kem. föreningar med
detsamma. Vid glödgning frigöres vätet,
vars volym är omkr. 1 000 gånger
legeringens. P:s föreningar äro i övrigt
analoga med platinas.
Pa’llas. Binamn till Atena.
Pa’llas, PeterSimon, f. 1741, d. 1811.
Berömd tysk zoolog och
forskningsresande (bl. a. Syd-Ryssland och Sibirien).
PalliatFv (lat. pallia’tus =
mantelbe-täckt). En behandlingsmetod, som blott
vill mildra el. förhindra sjukdomens
symptom utan att bota densamma. P. användes
även i den överförda bet. lindring för
ögonblicket.
Palli’n. I. Johan Rudolf P., f. 1830,
d. 1910. Historiker, lektor vid Nya
Elementarskolan, bemärkt förf, av läroböcker i
allmän historia. II. Hugo Nikolaus
(Nils) P., f. 1880. Ingenjör, prof, i
vägbyggnad och kommunikationsteknik vid
Tekniska högskolan i Sthlm sedan 1932.
Pall Mall Gazette [paell maell gose’tt].
En i London 1865 grundad aftontidning,
som 1923 uppgick i »The Evening
Standard».
Palm. I. Gustav Vilhelm P., f.
1810, d. 1890. Målare, verksam i Italien
1839—52, teckningslärare vid Konst-ak.
1859—78. Han utförde sv. och it.
landskapsbilder i en starkt idealiserande stil.
Arbeten av P. finnas på Nationalmuseum,
Göteborgs museum m. fl. Led. av
Konst-ak. II. August T h e o d o r P., f. 1849,
d. 1922. Socialistisk agitator, till yrket
skräddare. »Mäster Palm», som P. vanligen
kallades, är banbrytare för den
socialdemokratiska rörelsen i Sverige. 1885 grundade
han tidningen »SociaLDemokraten», vars
förste red. han var. III. Carl Torsten
Ivar P., f. 1885. Målare, främst av
idylliska landskapsmotiv.
Palma. 1. Stad i Spanien (prov.
Balea-res) på s. Mallorca, med en berömd
gotisk katedral, påbörjad på 1200-talet,
textilindustri och betydande handel med syd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
