Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Partenokarpi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4955
Parthenoci’ssus—Pascal.
4956
Parthenoci’ssus. Undersläkte av
Ampelo’psis. Såväl det vanliga Vildvinet
[Ampelo’psis el. P. quinquefo’lia) som det
s. k. Självklättrande vildvinet
(Ampelo’psis el. P. VePtchii) räknas av en
del förf, till P.
Partici’p (lat. pa’rticeps = delaktig). I
språkläran en adjektivform av verbet, som
angiver handlingen el. tillståndet såsom en
egenskap. Man skiljer på presens p.
(ex. skrivande, bakande) och perfektum
p. (skriven, bakad).
Participating debentures. Se D e b e
n-t u r e!
Partick [pa’tik]. Industristadsdel i
Glasgow, Skottland, tidigare en självständig
stad.
Partie’ll (lat. pars = del). Bet. till en
del, delvis.
Partien. Se Parter!
Parti’kel (lat. parti’cula = liten del).
Oböjligt småord (adverb, prepositioner,
konjunktioner och interjektioner).
PartikularPsm (lat. particula’ris =
särskild). Bet. självhävdelse, egennytta;
av-söndringstävlan. — Partikul ä’r,
avseende en del.
Pa’rtille. 1. Socken i Göteborgs och
Bohus län (Sävedals härad). 7 064 inv. (1932).
2. Municipalsamhälle i P. 1. 2 636 inv.
(1932).
PartitPv (lat. pars = del). Bet. delande.
— Partit i’v artikel, franska
språkets delningsartikel.
Partitu’r (it. partitu’ra = fördelning).
P. är en uppteckning av en flerstämmig
vokal el. instrumental komposition, så att
de olika stämmorna (var och en på sitt
notsystem) takt för takt äro inpassade
under varandra. Tryckta p. kommo först
i allmänt bruk under 1600-talets senare
hälft.
Pa’rtner [eng. uttal pa’tno]. Bet.
deltagare, medinnehavare, medspelare;
kompanjon.
Partout [-to’] (fransk.). Bet. överallt;
ovillkorligen, nödvändigtvis.
Partåiga fåglar. Se Klätterfåglar!
Partåiga hovdjur. Se Klövdjur!
Parveny’ (fransk, parvenir — komma
fram, göra lycka). Bet. uppkomling.
Pary’r (fransk, parer = pryda). Bet.
(hår-)prydnad; skrud, stass.
Pas [pa] (fransk.). Bet. steg, danssteg.
Pasadena [paesodPne]. Stad i U. S. A.
(s. Kalifornien), förstad till Los Angeles.
På Mount Wilson invid P. ligger ett
berömt observatorium. 76 000 inv. (1930).
Pascal [-ka’ll], B1 a i s e, f. 1623, d.
1662. Berömd fransk matematiker, filosof
och religiös skriftställare. Som
naturvetenskapsman gjorde han viktiga fysikaliska
upptäckter (om vätskors tryck m. m.).
Efter en religiös kris slöt han sig nära till
jansenisterna i Port-Royal (Se J a n s e n
i-us!), och då en teologisk strid utbröt
mellan dessa och jesuiterna i Sorbonne,
utgav han till de förras försvar Lettres
pro-vinciales (1656—57), vari han skarpt och
hänsynslöst angrep jesuiterna, deras
moraluppfattning och handlingsnormer. Detta
polemiska och satiriska arbete hör genom
stilen och den glänsande
karakteriserings-förmågan till franska litteraturens
märkligaste verk. Sin religiösa livsuppfattning
BLAISE PASCAL.
Teckning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
