Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pascals ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4959
Pass—Passiflo’ra.
4960
Pass (lat. passa’re = passera).
Legitima-tionspapper för resande. I äldre tider
krävdes stundom p. även för inrikes resor. Det
under 1800-talet i hög grad lindrade
passtvånget kom genom världskriget åter i
allmänt bruk. Anhållan om p. göres i
Stockholm hos Överståthållarämbetet och på
andra håll endera hos länsstyrelsen,
magistraten, poliskammaren el. stadsstyrelsen.
Med v i s e r i n g av p. menas en i vissa,
fall föreskriven, av myndighet verkställd
påteckning på p. För resor i offentliga
uppdrag utfärdar utrikesministern s. k.
diplomat- och kabinettspass.
Pass (lat. pa’ssus = steg). 1. Trång
förbindelseled (t. ex. mellan två berg). 2.
Ställe, förbi vilket ett villebråd väntas ta
sin väg. 3. Poliskonstapels (el. annan vakts)
patrulleringsområde. 4. Se Passgång!
5. Se T r e p a s s!
Pass (fransk, passer = upphöra).
Kort-spelsterm, som betecknar, att budet får gå
förbi.
Passa’bel (fransk, passable). Bet.
hjälp-lig, dräglig, något så när.
Passacaglia [-kaTlja] (it.). Gammal
spansk el. it. dans i långsam % takt.
Passad (fransk passade =
genomfart) el. p a s s a d v i n d. Vindar, som
å ömse sidor om tropikernas
kalm-bälten blåsa med konstant
riktning. P. uppkomma genom att den
uppstigande luften i de varmaste
trakterna ersättes av från n. och s. mot
ekvatorn inströmmande luft, vars riktning på
grund av jordens rotation förändras, så
att nordöst- och sydöstpass aden
uppstå. På grund av att det varmaste
bältet flyttar sig med årstiderna, ligga ej
heller passadbältena alltid på samma
ställen. I Indiska oceanen förekomma ej
normala p. på grund av närheten till stora
landmassor, som framkalla monsuner.
I Stilla Havet och Atlanten äro p.
däremot typiskt utbildade.
Passage [-a’sj] (fransk.). Bet. genomgång,
förbifart. 1. Inom astronomien en
himlakropps gång framför en annan el. dess
gång genom meridianen. 2. Inom musiken
en snabbt utförd tonfigur i form av skala
el. brutet ackord.
Passagerare f-sje’-] (fransk, passager).
Bet. vägfarande, resande.
Passaic [pese’jik], Industristad i ö. U. S.
A. (New Jersey). 63 000 inv. (1930).
Passa’n. Annat namn för Gemsbock.
Passare el. c i r k e 1. Instrument för
uppritning av cirklar, avsättning av mått
m. m.
Passa’rge, Siegfried, f. 1867. Tysk
geograf, prof, i Hamburg 1908. P. har
företagit och beskrivit ett flertal
forskningsresor samt utg. uppmärksammade studier
i fysisk geografi.
Passa’to (it.). Bet. sistlidne (månad).
Pa’ssau. Stad i Tyskland i Bayern, vid
Inns sammanlopp med Donau, övre
ändpunkt för ångbåtstrafiken på Donau.
25 000 inv. (1925).
Passé. Se Passera!
Passe-partout [passpartu’] (fransk,
passer = passera och partout = överallt). Bet.
huvudnyckel; ram av papp för gravyrer,
fotografier o. dyl.; frikort, gällande till
alla föreställningar å en teater el. dyl.
Passe’ra (lat. pa’ssus = steg). Gå el. fara
förbi, över, igenom; förflyta, förgå; duga,
gå an; anses, gälla för; tillbringa;
tilldraga sig, hända; pressa genom en sil el.
dyl. — Passerad el. passé,
utblomst-rad, ej längre ung.
Passeriformes. Se Tättingar!
Passe’rvikt. Den vikt, som ett mynt
måste hålla för att gälla som lagligt
betalningsmedel.
Passgång. En hos kamelen normal, hos
hästen då och då förekommande gångart,
varvid båda benen på endera sidan sättas
fram samtidigt.
Passia’r (dansk.). Bet. prat(stund).
Passiflo’ra (Passionsblommor).
Växtsläkte (fam. Passiflora’cece) med över
300, huvudsakligen tropiska arter. P. äro
klättrande örter el. buskar, vanl. försedda
med klängen. Blommorna äro stora, regel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
