Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Patmos ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4969
Pa’tmos—Pa’tschuli.
4970
upprorisk verksamhet dömdes han
frånvarande till döden. 1699 trädde P. i tjänst
hos August II av Polen och blev den
egentlige skaparen av det rysk-polsk-danska
förbundet mot Sverige 1699. Senare
råkade P. i ogunst hos August och
utlämnades till Karl XII, som lät dödsdomen gå i
verkställighet.
Pa’tmos. ö i ö. delen av Egeiska havet,
en av de s. k. Tolvöarna, bekant som
förvisningsort för evangelisten Johannes. P.
avträddes av Turkiet genom freden i
Lau-sanne 1923 till Italien. Befolkningen är
grekisk.
Pa’tna. Stad i n. Britt. Indien (prov.
Bihar and Orissa), med universitet och
talrika byggnadsverk fr. äldre tider. 120 000
inv. (1921).
Patoge’n (grek. pa’tos = lidande och
ge’nein = alstra). Bet. sjukdomsalstrande.
Patologi’ (grek. pa’tos = lidande och
lo’-gos = lära). Den gren av medicinen, som
sysslar med de sjukliga processerna själva,
deras orsaker och de förändringar, de
förorsaka. — P a t o 1 o’g i s k, sjuklig.
Pa’tos (grek.). Bet. egentl. lidande; djup
känsla, lidelse; högstämt
framställningssätt.
Pa’tras. Stad i Grekland på
Patras-vikens s. strand, exporthamn för korinter,
olivolja och vin. 61 000 inv. (1928).
Pa’trasviken. Lepantovikens yttre del.
Pa’tria (lat.). Bet. fosterland.
Patria’rk (grek. patria’rkes =
stamfader). 1. Israels stamfäder, Abraham, Isak
och Jakob samt Jakobs tolv söner. 2.
Titel för de förnämsta biskoparna i
österländska kyrkan. De älsta patriarkaten äro
Konstantinopel, Alexandria, Antiokia och
Jerusalem. I nyare tid ha bildats
åtskilliga patriarkat särskilt i nationalkyrkorna
å Balkanhalvön. — Patriark a’l is k,
(lands-) faderlig. — Patriark a’t, en
patriarks ämbete el. ämbetsområde.
Patri’cier (lat. patri’cius av pa’ter =
fader). Medlemmarna i den urspr. adeln i
forntidens Rom. I senare tid användes p.
även som benämning på medlemmar av
gamla, ansedda, förmögna borgarsläkter.
Jfr Adel, P 1 e b s!
Patrik [paj’-], f. omkr. 390, d. omkr. 460.
Irlands apostel och skyddshelgon. —- P a
d-d y, diminutivform av P., eng. öknamn på
irländare.
Patrimo’nium (lat.). Bet. fädernearv,
arvegods.
Patrio’t (lat. pa’tria = fosterland). Bet.
fosterlandsvän. — P a t r i o’t i s k,
fosterländsk. — P a t r i o t i’s m,
fosterlandskärlek.
Patrio’tiska Sällskapet. En fr. Svenska
Landt-orden av år 1767 härrörande
förening, som urspr. inriktade sig på att
sprida kunskaper rörande den allm.
hushållningen men som numera huvudsakligen
verkar genom att utdela belöningar och
medaljer för långvarig, gagnande
verksamhet, trogen tjänst, odlingsflit och
yrkesskicklighet.
Patri’s (lat. pa’ter — fader). Inom
typografien en graverad stålstämpel, varmed
matriser för trycktyper framställas.
Pa’troklos. Akillevs’ vän och
vapenbroder i trojanska kriget.
Patro’n (lat. patro’nus = husfader). 1.
Skyddshelgon, skyddsherre; titel för
jordbrukare och bruksägare, förr även för
handlande. 2. Hylsa av mässing eller
papper, innehållande ammunition för ett
skott. — P a t r o n e’s s a, en patrons
hust ru; skyd d s f ru.
Patrona’tsrätt. Rätt för enskild person
att kalla präst i en församling (s. k.
patronelit pastorat). P. är upphävd f. o. m.
1 jan. 1922. Jfr Pastorat, Prästval!
Patru’ll. Under marsch, förläggning och
strid för spaning, bevakning m. m. utsänd
mindre truppavdelning (spanings-,
sambands-, strids-, skydds-). — Patrull e’r a,
förrätta vakttjänst.
Pa’tschuli el. p a’t c h o u 1 i. De torkade
stånden av en sydostasiatisk halvbuske,
Pogoste’mon Pa’tchouli (fam. Labia’tce). P.
innehåller en starkt luktande, flyktig olja
och användes i parfymindustrien samt som
malmedel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
