Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fall det måste likställas med klausuler om att panten, der ej
skulden i rätt tid betalas, skall vara förverkad till borgenären
eller af honom utan redovisningsskyldighet få realiseras, hvilka
öfverenskommelser som bekant enligt svensk rätt anses ogiltiga1.
I vissa särskilda fall kan en panthafvare utan särskildt
förbehåll i aftalet vara berättigad att sälja panten på offentlig
auktion. Sålunda hafva vissa låneinrättningar i de för dem
utfärdade reglementena tillerkänts rätt att anställa auktion ä sina
panter, om ej skulden inom viss tid betalas2.
Af större räckvidd är det undantag från de allmänna
grundsatserna, hvartill Konk. L. § 54 gifver anledning Nämda
lagrum3 medgifver nåmKgen den borgenär, som har lös egendom
i pant eller eljes under panträtt i handom, att, i händelse
pantegaren råkat i konkurs, utan föregående uppbuds- och
värderingsförfarande sälja panten å offentlig auktion.
Försäljningen verkställes af panthafvaren utan anlitande af exekutiv
myndighet; endast om egendomen utgöres af fartyg eller gods
1 Att ett dylikt aftal, s. k. lex commissoria, bör anses ogiltigt,
fram-hålles redan af Abrahamsson (Kommentar till Sveriges rikes landslag,
Stockholm 1726, s. 563) och Nehrman, a. a. s. 343; så ock Tengwall s. 185 och
Schrevelius II s. 188. I praxis kan denna uppfattning anses fullt stadgad,
se rättsfall i N. J. A. 1881 s. 6 (infördt i Högsta Domstolens minnesbok).
— De flesta rättssystem stå på denna ståndpunkt. Så Gemeines Recht
enligt det uttryckliga stadgandet i 1. 3 G. de pact. pign. (8, 35) — om hvad
som skall anses falla in under förbudet äro dock meningarna delade, se
Windscheid I § 238 not 3, Dernburg, Pfandrecht II s. 273—286; vidare
Allgemeines Landrecht I: 20 § 33 och Burgerliclies Gesetzbuch § 1229,
som stadgar, att ett före inträdet af borgenärens rätt att sälja panten
träf-fadt aftal, att borgenären, om betalning i rätt tid uteblifver, skall bekomma
eganderätt till panten, är ogiltigt. Äfven Code civil art. 2078 innehåller
ett uttryckligt förbud häremot. Deremot anses det enligt dansk-norsk rätt
fcke finnas något, som lägger hinder i vägen för dylika aftals giltighet, se
Matzen-Lässen, Den nordiske Tingsret s. 205 (i Nordisk Retsencyklopedi II).
2 Så t. ex. § 10 i Kongl. Regi. för Stockholms stads
pantlåneinrätt-ning d. 5 Maj 1863, som dock numera upphört att gälla. Jfr. ock Ask,
Föreläsningar i sakrätt s. 136.
8 Första förebilden till detta stadgande finnes i Kongl. Förordn. d. 26
Aug. 1773 § 3 mom. 4 (Modée X s. 179), se Tengwall s. 186. Enligt 1830
års konkurslag] § 32 fordrades för försäljning af pant, att panthafvaren
bevakat sin fordran och stält borgen för hvad han lyfter. Jfr. Schrevelius
Lärobok i Civilprocess, Lund 1853, s. 486.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
