Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
möjligt förebygga, att borgenären skulle blifva lidande,
der-igenom att han nödgades sälja det honom tillvärderade för
lägre pris än värderingssumman. Denna möjlighet kvarstod
dock alltid, så länge icke sjelfva försäljningen inrycktes till ett
led i förfarandet, något, som icke lät sig göra, förr än man fått
kännedom om ett försäljningssätt, som i någon mån i sig
innebar en garanti för erhållande af ett skäligt pris å de föremål,
som skulle säljas. Denna egenskap tillkommer just auktionen.
I ingressen till Auktionskammarordningen för Stockholm d. 27
Febr. 16741 framhålles ock bland andra fördelar af att använda
auktioner, att man derigenom skulle vinna, »att en motvillig
skuldenär icke må tredskas med betalning, viljandes — —
% gifva, då exekution öfver honom gå skall, i stället för reda
penningar åtskillige varor, som kreditor ringa kan vara betjent
med och måste taga stor skada uppå». Och samma skäl
anföra de öfriga städerna till stöd för sin anhållan att få bruka
auktioner. I Städernas besvär vid riksdagen 1680 § 10 heter
det nämligen: »Det händer ofta, att en tredsk debitor vägrar
honom, till hvilken han skyldig är, med reda penningar betala,
hvilket han eljes nogsamt åstadkomma kan, utan tillbjuder med
bast och blaggarn2, som man säga plägar, honom efter
mä-tismannaord att betala; men när kreditor med sådana
varor ej kan vara betjent, utan, def han reda penningar hafva
vill, nödgas för halfva värdet, emot det honom tillvärderadt
är, försälja: alltså begära städerna, att den
Auktionskammarordning, som här i Stockholm inrättad är, må ock blifva hos
dem introducerad, och denna art af säljande till den
mest-bjudande auktoriseras; kunnandes ändå magistraterna i städerna
hvars och ens lägenhet anse, att en alltför hastigt ej må
öfverilas».
Till följd af bestämmelserna i auktionskammarordningen
och Kongl. Res. på städernas besvär d. 3 Dec. 1680 § 103
synes man allmänt hafva börjat betjena sig af auktioner i
samband med exekution i lös egendom, dock endast å de orter,
1 Lagerström s. 3:
* Samma uttryck förekommer i Öfverståthållarens berättelse för år
1663, införd i Handlingar rörande Skandinaviens historia XXXI s. 32 (1850),
8 Lagerström s. 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
