- Project Runeberg -  Om auktion såsom medel att åvägabringa aftal / I. /
141

(1897) [MARC] Author: Tore Almén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den, som utan förutfattad mening genomläser dessa
författningar, måste, synes det oss, erkänna, att grundsatsen om
uteslutande rätt för städernas auktionsverk i dem icke erhållit
något otvetydigt uttryck. Hvad först 1680 års författning
angår, så kan man i det medgifvande att införa den för
hufvud-staden gällande Auktionskammarordningen, som här — om ock
med vissa förbehåll i fråga om småstäderna — lemnas, icke
enligt vår åsigt inlägga något »privilegium exclusivum» för de
auktionsverk, som med stöd af författningen inrättades1,
all-denstund, äfven om det antages, att auktionsverket i
Stockholm redan nu ansågs ega uteslutande rätt att hålla auktioner,
denna grundsats i hvarje fall icke. i sjelfva
Auktionskammarordningen fått något uttryck. Då sedan vid riksdagen 1723
begäran framstäldes, att i alla städer auktioner måtte få
användas, d. v. s. att det i 1680 års författning för småstäderna
gjorda förbehållet måtte upphöra att gälla, insköt Kongl. Maj:t
i sin till .svar härå gifna resolution orden »derest det sig göra
låter». Frågar man sig nu, hvem det skulle tillkomma att
af-göra, om det läte sig göra att bruka auktion, kunde man, om
man icke tager tillbörlig hänsyn till då rådande förhållanden,

l:o) att ingen auktion må gälla, så framt icke tvenne magistratspersoner
åro närvarande, som tillse, att partierna blifva rätt indelta och att alt
annat vid auktionen går riktigt och ordentligt till.

2:o) att vederbörande, som dirigera auktionsverket och betjenterna
dervid måge vara till större säkerhet med ed förpligtade, och alldeles
förbjudne att antingen för sig sjelfve eller för andre såsom kommissionärer
inropa någon vara, fast mindre att genom någon annan låta för sig köpa
gods på auktion att dermed handla och vandla, vid ansenligt vite och
tjen-stens förlust. *

3:o) att alla på auktion inkommande varor måge efter handen
inskrif-vas och numreras uti ett af magistraten försegladt protokoll samt efter
samma ordning under auktionerandet framgifvas och försäljas, dock att ett
utdrag eller register på varorna, som komma att säljas, några dagar förut
på auktionskammaren lägges för allas ögon, på det hvar och en må hafva
tillfälle att göra sig om varans beskaffenhet noga underrättad och allt
un-derslef genom den ena varans försäljande framför den andra förekommas».

1 Man synes redan ganska snart efter denna författnings utfärdande
hafva begagnat sig af det gifna tillståndet. I Göteborg förekommo sålunda
auktioner redan år 1681, enligt hvad magistratens protokoll d. 29 nov.
nämda år gifver vid handen. Se äfven (i fråga om Jönköping) det förut
omnämda Kongl. Br. d. 8 Dec. 1694.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:19:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/atauktion/1/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free