Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej heller eljes armorledes blifvit i behörig ordning bestamdt,
tillhörde borgmästare och råd att ombesörja förrättandet af s.
k. frivilliga auktioner». Uppenbarligen är det orden: »om den
ej synes väl praktiserlig i småstäderna, så skall borgmästare
och råd åligga hvars och ens lägenhet och tillstånd att anse» i
1680 års resolution, som här åsyftas. Att denna bestämmelse
skulle utgöra något som helst stöd för ifrågavarande
myndighets rätt att hålla frivilliga auktioner, våga vi emellertid
be-tvifla. Vi hafva redan förut framhållit, att nämda författning
företrädesvis afser exekutiva auktioner, och så mycket torde i
hvarje fall vara säkert, att de citerade orden icke få lösryckas
ur sitt sammanhang, utan måste tolkas under aktgifvande på
de närmast följande: »så att den debitor, som ej är trög och
tredsk, men medellös och fattig, icke må alltför strängt och
hastigt öfverilas». Endast om det finnes någon debitor, är det,
som borgmästare och råd hafva att skärskåda hans »lägenhet
och tillstånd», men ingalunda, om en person frivilligt gör
rekvisition om auktion.
Om således icke numera kan göras någon skilnad i
afse-ende på auktionsmonopolet mellan större och mindre städer
såsom sådana, är dermed ingalunda sagdt, att frågan om dess
tillvaro måste besvaras lika för alla städer. Vi hafva förut i
förbigående nämt, att olika åsigter gjort sig gällande rörande
frågan, om auktionsväsendets ordnande bör anses som en
kommunal angelägenhet eller icke. För vår del ansluta vi oss
af-gjordt. till den första af dessa meningar. 1680 års författning
innebär enligt vår åsigt icke, att Auktionskammarordningen för
Stockholm skulle införas i de andra städerna (med undantag
af småstäderna), utan endast att den skulle få införas; jfr.
orden: »må blifva introducerad», hvilka gifva vid handen, att
sjelfva införandet tänktes som något framtida1. Det var sålunda
genom nämda resolution icke gjordt till någon pligt för staden
att genom sina myndigheter ombesörja auktioner, och deri
1 Flerestädes möter man den uppfattningen, att genom 1680 års
resolution den för Stockholm utfärdade Auktionskammarordningen d. 27 Febr.
1674 förvandlats till en allmän, för alla rikets städer gällande författning.
Se sålunda Hernbergh, De licitatione sub hasta, pag. 4; Schrevelius II, s.
496. Äfven i Finland har denna uppfattning gjort sig gällande; se
rättsfall i Tidskrift, utg. af Juridiska föreningen i Finland, årg. 16 s. 281.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
