Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förekomma i ett köpekontrakt. Vanligen är det här endast en
försäljning, som är i fråga, hvadan i regel endast ett utrop sker.
Dock kan man törst utbjuda fastigheten på vissa vilkor och sedan
skrida till utrop på andra, ett förfaringssätt, som särskildt vid
exekutiva auktioner kommer till användning (U. L. §§ 104 och 105).
I fråga om utbjudande och utropspris, sjelfva bjudandet,
upprepandet och klubbslaget gäller det ofvan sagda, dock att man
i allmänhet här går mindre hastigt tillvägaIcke sällan före- 1 II
1 I fråga om exekutiva fastighetsauktioner finnas i utländsk
lagstiftning åtskilliga bestämmelser i syfte att förekomma alltför stort hastande.
Sålunda stadgas i den tyska Lagen 1897 § 73 mom. 1, att mellan
uppfordringen att afgifva bud och auktionens afslutande måste ligga minst en
timme. Enligt den preussiska Allgemeine Gerichtsordnung I: 52 § 37
måste auktionen till och med börja på förmiddagen och fick ej sluta före
kl. 6 e. m. I den österrikiska lagen 1896 § 181 mom. 2 föreskrifves, att
auktionen skall afslutas, först då fem minuter förflutit, från det högsta
budet andra och sista gången upprepats, utan att bud derigenom framkallats;
jfr. v. Canstein II s. 707, 800.
I stora delar af Europa har man förr betjenat sig af ett högst
egendomligt förfaringssätt för att erhålla en af auktionsförrättarens godtycke
fullkomligt oberoende tidslängd, under hvilken möjlighet att göra öfverbud
skulle stå öppen, men nied hvars utlöpande tillfället dertill eo ipso och
utan klubbslag skulle upphöra. Detta förfarande bestod deri, att man vid
auktionen påtände ljus och att öfverbud måste framkomma, innan dessa
brunnit ned. Sådant var förr brukligt i skilda delar af Tyskland (se Grimm,
Deutsche Rechtsalterthumer, Göttingen 1854, s. 611; Wetzell, System des
ordentlichen Civilprocesses. Leipzig 1865, s. 581 not 35). Nämnas må ock,
att i på Upsala universitetsbibliotek befintliga, handskrifna anteckningar
efter föreläsningar af Nehrman (signerade »B 186 f.») under U. B. 5: 4
förekommer följande passus: »I Hamburg hade de ett maniére att
auktionera vid ljus, så att den, som bjuder, när ljuset slocknar, honom hörer
budet till». — Äfven i Holland hade detta bruk vidsträckt användning och
var i åtskilliga författningar påbjudet; se t. ex. »Ordonnantie van den
Hoogen Raedt van Appel» af år 1582 §§ 269, 270 och ett reglemente för
»de Deurwarders van den Hove van Hollandt» d. 28 Mars 1680 §§ 32, 33.
(Dessa författningar finnas införda i en bok med titeln: »Groot Placaet
Boeck, Inhoudende de Placaten ende Ordonnantien van de Hoogh-Mog.
Staten General der Verenighde Nederlanden», I—III Gravenhage 1658—1683,
II pag. 832, III pag. 659. — Kongl. Biblioteket.)
Också i våra grannländer Norge och Danmark har detta
förfaringssätt varit i bruk. Äfven der var detsamma i lag omnämdt, nämligen i den
ofta nämda författningen d. 19 Dec. 1693 § 12. Denna bestämmelse är
ännu i dag icke formligen upphäfd, men sedan länge alldeles antikverad;
se Schweigaard II s 406, Nellemann s. 65.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
