- Project Runeberg -  Om auktion såsom medel att åvägabringa aftal / II. /
162

(1897) [MARC] Author: Tore Almén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

man äfven åberopat ett källställe1, handlande just om
realisation af utmätt egendom. År 1877 reglerades som bekant större
delen af civilprocessen genom den då utfärdade
Civilprocess-ordnung fur das deutsche Reich. Denna innehöll i § 718 bl. a.
följande bestämmelse: »Der Zuschlag an den Meistbietenden
erfolgt nach dreimaligem Aufrufe». På grund af denna
föreskrift och saknaden af något generelt stadgande, motsvarande
det i § 721 innehållna förbudet att sälja guld- och silfveipsaker
under metallvärdet, antogs i flera af de mera bekanta
kommentarerna till nämda lag1 2, att högsta budets ringhet i förhållande
till det utbjudna föremålets värde icke kunde hindra
försäljningen; orden: »Der Zuschlag erfolgt» skulle således vara
liktydiga med: »Der Zuschlag muss erfolgen». Från annat håll3 * * * * 8
har emellertid — såsom oss synes, på goda grunder — gjorts
gällande, att en dylik betydelse ingalunda behöfver ligga i de
anförda orden, något, som desto mindre borde antagas, som
intet vid förarbetena till stadgandet gifver vid handen, att
af-sigten dermed hade varit att afgöra den gamla tvistefrågan om
utbjudandets natur. Denna divergens har numera förlorat sin
betydelse, sedan bland andra ändringar, som
Civilprocessord-nung i följd af den nya Civillagens införande undergått, § 817
(motsvarande gamla § 718) erhållit följande affattning: »Dem
Zuschlag an den Meistbietenden soll ein dreimaliger Aufruf
vorausgehen; die Vorschriften des § 156 des Burgerlichen Ge-

1 L. 2 G. si in causa jud. (8. 23) förutsätter möjligheten af, att vid

auktion å »pignus in causa judicati captum» någon försäljning icke kommer
till stånd, »existente quidem emptore, sed non dignum pretium offerente».

9 Så Gaupp; Petersen; Struckmann u. Koch och Wilmowski u. Levy.

I sistnämda kommentar II s. 983 heter det bl. a.: »Mit dem letzten Aufrufe
wird der Kauf perfekt, was durch den Zuschlag des Gerichtsvoilziehers for-

mell ausgedruckt wird. Dies folgt aus der kategorischen Vorschrift: »er-

folgt». Das Meistgebot ist Acceptation, nicht Offerte; der Zuschlag begrun-

det nicht erst das Recht, sondern bestätigt nur das durch das Meistgebot
begrundete». öfverensstämmande Stobbe III s. 92 not 3.

8 Så v. Kubel i en uppsats, benämd »Zur Frage der Schliessung eines
Vertrages im Wege der Versteigerung» (i Wurtembergisches Gerichtsblatt
Bd. 19 s. 353—361); Riehl i Zeitschrift fur Civilprocess Bd. 17 s. 41;
Falk-mann a. a. s. 205; Dernburg II s. 32 not 6; Försfcer-Eccius II s. 122—123.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:19:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/atauktion/2/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free