Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke i sin helhet kontant betalas, utan kapitalbeloppet af
inteckningarna skall i afräkning på köpeskillingen öfvertagas af
inroparen. Inteckningshafvarne behöfva icke taga betalning i
pengar och kunna ej heller fordra sådan, om de icke vid
auktionen gjort anmälan om en förut hos eller af gäldenären gjord
uppsägning. Endast räntor å inteckningarna och andra
periodiskt förfallande afgifter tillika med kostnaderna för förfarandet
skola kontant erläggas, och på samma sätt skall också gäldas
det belopp, dermed högsta budet öfverstiger »Geringstes Gebot»
(§ 57).
Sådana äro hufvudprincipema för den lag, som i
förevarande afseende tjenat till mönster för så många andra.
Preussens exempel följdes inom kort af konungariket Sachsen (1884)
och. Baiern (1886) *. Åfven den nya, för hela tyska riket
gemensamma Lagen uber die Zwangsversteigerung und
Zwangs-verwaltung af d. 24 Mars 1897 har accepterat den nya
principen. Denna lag, hvars §§ 44—54, 59, 62 och 77 behandla
nu förevarande fråga, skiljer sig hufvudsakligen derigenom från
sin förebild, att i beloppet af Geringstes Gebot endast inräknas
sådana poster, som skola kontant betalas (Baargebot).
Köpeskillingen bestämmes således icke längre liksom vid en frivillig
försäljning till visst belopp, deraf endast en del skall kontant
betalas och återstoden genom öfvertagande af ansvar för
intecknad gäld, utan buden afse endast det belopp, som vederbörande
skall kontant erlägga, och öfvertagande af ansvaret för
intecknad gäld liksom skyldigheten att respektera någon annan
sakrätt, som är bättre än den, för hvars utbekommande auktionen
är anstäld, äro fristående köpevilkor 2.
Åfven utom Tysklands gränser har denna princip i nyare
lagstiftningar kommit till erkännande. I den schweiziska Lagen
iiber Schuldbetreibung und Konkurs af d. 11 Apr. 1889 art.
i–––––
1 Systemet genomfördes i sistnämda land icke fullständigt, bl. a. icke
i fråga om gemensamma inteckningar (Korrealhypotheken). Anledningen
dertill är, att det i sådana fall gifver anledning till särdeles invecklade
spörsmål.
2 Se Entwurf 1889 s. 115 ff. och Reichsgésetz uber die
Zwangsversteigerung etc. vom 24 März 1897, mit Materialien (Denkschrift etc.), Dritte
Auflage, Berlin 1897, s. 71—77.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
