Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2 Juli 1824
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med större sdrgfollighét, ja! med en viss behagsjnka,
infor den stolta residensstaden. Allt ungt är i sig
sjelft skönt, och i synnerhet den unga Sommarom
I dess brudskrud var mig denna trakt ny och
retande, ehuru jag sett den så många gånger; men jag
hade sett den antinge» i höstens slitna högtidsdrägt,
eller i vintrens släpkläder. På samma sätt finner
man en bekant fficka, den man hemma i huset
kanske betraktar med likgiltighet, på en bal deremot
halft främmande, dubbelt skön, föryngrad och
intagande. — Inbillningen, som under lång tid lefvat af
husmanskost eller på hullet, fick af den uppdukade
Naturens håfvor stärkande näring, och skapade i
behaglig utsväfning många luftiga och äfven i luften
försvinnande gestalter; hvaraf jag ej har något redigt
tainne, mer än följande lilla exempel:
Fjärila fladdrar yr och varm
kring den blyga rosens barm:
kärlekslust hans lilla hjerta
rymmer blott, ej hat, ej smärta:
Honingsveckan af hans lif
flyr i ömma tidsfördrif.
Aldrig med ett vfldt begär
hungren älherkroppen tär:
Lätt ur alla blommors koppar
läppjar han af Nektarns droppar:
Sist sin blomstersjäl till slut
andas han som blomdoft ut.
En bom för dessa små utflygter blef
Tullbommen; och fantasiens luftdrake neddrogs i smutsen af
besökarne, som hemsökte oss med näsvisa frågor,
dem vi redan i korthet besvarat inför den liberalå
gardes-corpralen. Då de nu af oss erhöllo ej så
mycket hvassa, som trubbiga och afbrutna svar, så
föll en af dessa Statshungrens sändebud öfver våra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
