Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ifrån E**s ihåliga hus så väl undangömmer mig, att
sjelfva inbillningen ej han annat än högst oredigt
föreställa sig de arma resandes lidanden till deras
egenskap och verkan.
Föröfrigt känner jag mig sällan sällare, än då
jag ifrån arbets-grufvan Upsala kastat mig ut i den
landtliga stillheten och freden vid Särdeles
gäller detta om sommarens utflygter. Aldrig har
någon fart för mitt mer än lofligt prosaiska Gemuth
varit, om jag får säga, mer poetiskt renande, än de
välbekanta milen. På slottsbacken föllo alltid
fjätt-rarne af, och jag kände mig lös och ledig; dock ännu
låg arbetsstoftet och sotet qvar och gnagde på själen.
I parken lossnade is-skorpan, och den inre vintern
tinade opp.’ På Ulltuna gärden blåste allt orent och
jordiskt till fjälls; och med öfverfartcn öfver Flötsund
hade jag liksom passerat Styx och befann mig i
en annän verld. Med ständigt stigande förnöjelse
For jag fram genom den täta och vackra skogen. De
späda ljusgröna björklöfven, den ljusblå himmelen,
den silfverglittrande Ekoln kastade magiska
regnbåg-f&rgor i den, liksom fjäriln, ur sin puppa pånyttfödda
fantasien. Ett par dugtiga örnvingar passade mig, tyckte
jag, bättre då, än ett stycke chria-gås-vinge: i
stället för kälkborgerlig, troglodytisk, och
grötrims-messig, var jag då redan vorden för ett par dagar
mera cosmopolitisk, och hade sinnet öpp<jt för något
bättre poetiskt, än chrior. Jag kan éj engång
känna tillbaka, än mindre uttrycka för dig och mig,
huru paradisiskt herrlig ftrden genom den bekanta
gatan då föreföll, med hvilken behaglig oro jag
alltid nalkades liämnen, och huru vördsamt jag ansåg
den hedervärda al-familjen, som står på skyltvakt vid
bron, hvilken alltid tycktes mig hviska ett
prälimina-riskt välkommen. J[a! *— sådana sköna dagar, jemtc
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
