- Project Runeberg -  Bref och dagboks-anteckningar / Del 1. Bref /
114

(1842) [MARC] Author: Adolph Törneros
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

såla? De( förra hade varit mera p&litiigt, och
dess*-utom — i fall mitt minne éj ljugit dier rättare mitt
Öra — icke oöfverensstämmande med ditt löfte, när
vi skiljdes i Stockholm. Detta hade gifvit vår
skrift-’vexling en kraftig stimulits, och varit särdeles
gynnande för dess eontinuitet Nu är svalget af tid så
stort mellan vårt ömsesidiga meddelande, att jag är
illa villrådig för en skälig utgångspunkt åt berättelsen
om mina första sommaröden. En sådan är
nödvändig: ty eljest blir vårt förhållande till hvarandra
föga annorlunda, än om vi nu började en spritt ny
bekantskap i biographiskt hänseende. Vänskapens
lyriska toner fordra alltid en episk
resonansbotten, och den bör icke vara spräckt.

Nu behöfver jag likväl icke—likt medeltidens
samvetsgranna krönikskribenter, hvilka började sin stads
eller bys historia med chaos och skapelseverket — gå
ända tillbaka till det ögonblick, då vi sist sågo
hvarandra. Jag må väl, såsom Epici, kunna bruka
maktspråk , och hugga mig in i en tidepunkt ex arbitrio.

•— Men vänta du blott én simpel prosa, såsom en
svag vedergällning för din vackra poesi.

När vi Thorsdagen den 46 Junii kl. 1 12
förmiddagen, efter en stadig resefrukost med porter och
vin bland ett gladt lag af bekanta, rullade af i vår
lätta chaise framåt Rickombcrga, tyckte jag mig
genom den gröna sädens vågor sväfva så lustigt fram,
som forntidens Gudar öfver det gröna hafvets, och
käppas med de svala vindarna, som satte efter oss
från nordost. Det elegiska moln, som under den
sista veckan nästan oupphörligt hvilat öfver sinnet,
var nu med ens försvunnet. Den veckan var nämligen
egnad blott åt afsked — från den förträffliga Fru
$#*«# från G—rs — från den sköna själen Fröken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:19:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/atboda/1/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free