Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
luftslott, i stället for det ännu rätt väl béståndande
slottet E##? Skall icke Du, o Broder, när du ser
mig i otid sörja och harmas öfver den gamla
borgens befarade hårda medfart, anse mig med samma
ögon, som Boileau sina bägge vänner, då han
träffade dem vid ett par tre buteljer Burgunder,
begråtande den store Homeri död af hjertans grund, utån
att alls vilja lemna insteg för några tröstegrunder?
Eller som A—m ansåg G#*#, när denne, vid
hågkomsten af ett utfall dagen förut mot Philosophien,
stimulerade sig sjelf medelst blotta flerfaldiga
upprepandet af orden: ”det är nedrigt!” och på dessa
ord, liksom på trappsteg, lyftade sig nedifrån en
aborrcs svalaste fisktemperamént upp till den
högsta lavafrustning af ett rytande lejons
förgrym-melse?
<— <— Jag märker, att jag icke från detta ställe
kommer ur fläcken; E** har jag ännu ständigt i
synkretsen. Visserligen är denna ort den mest
magnetiskt dragande på hela vägen; men så har också
tanken onödigtvis gjort så oskickliga kryssningar der-1
omkring, att han förlorat vinden och farten. Jag
kunde väl möjligtvis bogsera mig fram en sträcka
genom de kringliggande vackra nejderna, men det
båtar föga när man är trött. Jag lägger mig hellre
för ankar, och säger; God natt! — ■
Den tö September.
Förbi E#* ledde oss den gråljusa vägen vidare
fram en half mil, i allt vildare bugter, genom en nt»
leende, nu dyster grönska af omskiftande skog och
ftlt. Aldrig känner jag mig muntrare, än då jag
från en slättmark kommer in i starkt couperade
trakter* På ett fålt står allting stilla och liflöst, maa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>