- Project Runeberg -  Bref och dagboks-anteckningar / Del 1. Bref /
165

(1842) [MARC] Author: Adolph Törneros
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

eflér dyra pligters maning gifver viljan tillbörlig
spän-stighet, eller elden ej sitter i huset, eller ej
nödvändigt måste omröras i kakéfagnen: der kryper ingen
lättdigen ur sitt nattliga puppskal, förr än alla ens
fned-pupper äro utkrnpna. I Paris ligga A, B, C,
D till kl. 12, för det att E, F, G, H ligga till kl. 11.
Man fordrar exempel och föresyn, innan en s& svår
sak anses verkställbar.

Som ingen af nyssnämnda impulser gick oss
nära på lifrét, så lågo vi uti två timmar å hvar sin
sida; den ene fbrgäfves afvaktande den andres första
rörelse. Smärtan af den bulnad, som aftonens afsked
tillfogat mig, och som då kändes Mott som ett
blödande sår, utbröt mellertid ined hela sin styrka, då
9nnu ej ett nytt och välbehagligt Närvarande hunnit
bereda mot den några stillande medel. Hågen stod
’oaflåtligen rigtad åt den nyss förgångna tiden, öfver
hvilken jag förut föga reflecterat; — ty ingen tid
studeras historiskt, förrän en epok är väl afslutad—:
och alla dess hftfder stökades fram ur minnets
gömmor, alltifrån den 24 Juli, då jag mottogs vid C**
af de vänligaste händer, till den 11 £ept. kl. ? 10,
då jag åter skildes vid dessa goda menniskor, med
hvilka jag nnder så många lyckliga dagar varit
in-förlifvad.

Med en likartad känsla, hvarmed förmodeligen
en afsatt Konung låter deportera sig ur sitt land,
satte jag mig den stunden i en bondvagn på N*#*s
storgata, vändande ryggen åt det hus, der mitt fordna
sällskap begaf sig till ro efter dagsresan. Det
skakande skramlet af åktrossen öfverröstade hvad den
lama tanken kunde hafva att säga: jag tyckte blott,
som om jag, med hvarje liofslag mot galstenarne,
blef aHt mindre och obetydligare, tills jag utom tull-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:19:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/atboda/1/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free