Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ste forskare föga märkvärdigt, utom kanske den
fläcken, der den höga vägen, öfver en ungefor femton
famnar bred ås, kryssar fram mellan fyra sjöar. —
Intetdera vattnet har förbindelse med det andra:
W—r faller ut i Östersjön♦ Y—ni Mälaren; G1—n->
sjöarne, som hafva ett ofantligt djup, visa ej tecken
till något utlopp, utan ligga der ensliga, stumma, med
dyster yta, försänkta i sitt eget giriga och
bottenlösa djup, liksöm emot sitt slägte fiendtliga egoister.
Utsigten hörer för öfrigt mer till Naturens samling
af curiosa, än till dess skönheter*
Det var redan lidet ett stycke in på
eftermiddagen, innan min lilla torparkrake hunnit släpa mig
fram till K—a gästgifvargård. Detta sade mig väl
intet ur — ty något sådant har jag icke nånsin 1
}>ruk (emedan min gamla Schweitzare redan länge,
länge varit alltför distrait och decrepit för att ha
reda på tiden); — men ett viss känsla angifver,
tem-ligen säkert, den timma då dagen culminerat. Jean
Paul säger på något ställe i Flegeljahre, att
middagsstunden på en sommardag har någonting hemskt med
sig; och detta är ej utån sin sanning* Mellan 12
och 1 — vare sig dag, eller natt — råder ett eget
slags stumhet, liksom Naturen sjelf med hämmad
andedrägt lyssnade efter de smygande fjäten af något
öfvernaturligt, och menniskan känner sig med
detsamma mer, än eljest, i behof af sällskap*
Åtminstone kände sig forntidens menniskor, hvilka mer än
vi märkte på Naturens tecken, på den stunden
värnlösare än eljest; emedan de skydde så ängsligt för
spöktimman, och bådo Gud bevara sig ”för det
onda som om middagen vankar.” (Se
Morgon-och Aftoh-böncrna i gamla Psalmboken). Detta
intryck af enslighet plägar jag röna starkast om
Söndags-umEdagar. - Ty liksom Naturen på en Söndagsmor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
