- Project Runeberg -  Bref och dagboks-anteckningar / Del 1. Bref /
184

(1842) [MARC] Author: Adolph Törneros
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vid L** skiljde jag mig åter från storä
kungsvägen, i afsigt att göra en dags besök i
Prest-gård, dit Kyrkoherden, min frände, redan inbjudit
mig genom flera maningsbrcf. Jag kunde ej med
godt samvete tangera socknen, utan att låta min bana
skära den, helst som jag ännu icke sett dessa mina
anförvandter på sin nuvarande bostad, «— Vägen
ledde mig först, genom en lång allée af lindar, förbi
det lilla täcka M**# och G*# med dess vördiga
ekskogar, hvilkas kronor spegla sig i en fredlig vik af
Mälaren» ”0! huru ljufHgt” •— önskade jag — ”att
i två dagar få dväljas ensam i ekarnas skugga på dessa
gröna höjder, med ingen annan till sällskap, än Jean
Pauls idealiska menniskor i Titan, för att sedan,
mätt af den milda naturens unisono och af den
äthe-riska dikten, längta rätt innerligt efter verkliga
men-niskors anleten och massivt svenska ljud!” Om jag
varit stadd på en resa- till fots, så liade jag
säkerligen ej motstått frestelsen att förvandla denna önskan
till verklighet. Ej allenast syntes mig nejden
särdeles lockande till en sådan idyllisk incogrifto, utan ock
försporde jag, vid annalkandet till min
bestämmelseort för dagen, en något kylig flägt af menniskosk j
gg-het. Sista halfmilcn af en resa är ett förmak, en
corridor till den ort, dit man ärnar’ sig. Inbillningen
ser då ständigt i perspectiv framför sig en proviso^
risk scen af inträdet och mottagandet på stället; *■*—
och antingen man längtar fram eller ej, slår dock
pulsen några slag mer i minuten än eljest, liksom
man ginge till mötes en liten fara, och liksom man
smått bäfvade för det brytnings-tillstund, hvari si
net inledes vid inqvarteringen i nya förhållanden, Nu
kände jag mig ingalunda mogen alt vara medlem i en
ny krets, då blott den smala gränsen af knappa sex
timmar skiljde mig ifran den gamla: — och deraf
förstärktes nyssnämnda hafvan. Gerna hade jag lålit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:19:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/atboda/1/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free