- Project Runeberg -  Bref och dagboks-anteckningar / Del 1. Bref /
251

(1842) [MARC] Author: Adolph Törneros
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i den öppna naturen) glömde tideräkningen vid allvare
och skämt, prosa och poesi, vaka och sömn. Det
sednare nöjet försakade vi för ingen del; ty det
inträffade ej någon enda gång i vår dagliga praxis, att
vi voro på benen innan kl. 8 om morgnarne. Utom
vår förträfflige , och den enkle, anspråkslöse L##,
på hvars själ intet veck finnes, och hvars charakter
är af godt stål — nemligen ej af den kallbräckta
sorten, som är styft tills det brister — utom desse, slöt
sig äfven en ljer.de man till vårt dagliga
umgänge: den äldre A*&, laddad med mycket insigter i
ett godt hufvud, men som till sitt sätt att förfara
synes den, som ej närmare känner honom, vara blott
en yr litterär viking, hvilken genom sin viga
dialec-tik vill segla omkull allt hvad han träffar i sin väg.
Han är en ständigt leende Democritus, hvilken man
har svårt att tilltro något annat än begabb, äfven,
under hans mest upprigtiga ögonblick; ty ofta
händer det helt plötsligen, att han genom en baroque
vändning blandar ihop korten i det allvarsammaste
spel. Imellertid, om man kan fixera hos sig den
öf-vertygelsen, att under de lekande småvågorna, och de.
beständiga vindkasten äfven finnes ett djup i hans
inre, så skall man finna hans umgänge rätt
intcres-sant. Samtalen med behagade dock och,till-

fredsställde mig mer, emedan de gingo ut på de
pro-blemer, som för menniskohjertat äro de vigtigaste.
De förde oss alla så vidt omkring, att vi stundom,
när vi djupt in på natten måste afbryta hvarann för
att en gång sofva, befunnos hafva gjort en vandring
öfver hela universum.

De sista dagarna af veckan återvände sommaren,
efter att ha varit förvisad af en liten Hake eller Sölve
till höst. Vinden lade sig, himmelen klarnade, och
solen, hvars lampa tycktes varit utblåst af stormen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:19:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/atboda/1/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free