Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flere bönder blifvit utfattiga. — Vid Kumla-Blacksta
gästgifvargård byttes om hästar, och tuggades en bk
for att fordrifva tiden — regnet fortfor med små
intervaller, och himmelen hade immerfort nya
recryte-ringar af moln att invänta från öster —* man for än*
då, och skyddade sig så godt man kunde med
paraplyer, bortjagade molnen, som ville skocka sig i
hå*-gen, med fortroliga discurser, och tog verlden i det
hela rätt lätt, äfven genom Halsbergs och Hardemo
socknar, ehuru tung himmel man — såsom en annan
Atlas — der hade att bära på. Enformig var också
vägen, och betydelselös, och landsvägsaktig: litet skog
tätt bredvid oss till höger; litet åker eller äng till
venster af torparmässiga dimensioner, och straxt
bakom dessa upptager åter litet skog. — Sådan blef
charakteren af utsigterna i ett ständigt dimitmendof
tills i en hast skogen släppte, och i sluttningen af en
hög ås ett stort och härligt panorama öppnade sig.
"Wiby socken, ibland de bördigaste ocn fagraste i
Svealand, låg tätt inunder oss, full af jordens
fruktbarhet , på en slätt bebygd1 lutande plan. Man såg
långt bort norrut åt Edsbergs och Hackvads soekriar,
och hela den dal, som utgör godbiten af Nerike oeh
stänges mot norr och vester af Lekebergen. Närmare
omkring, i söder och sydvest, reste sig Tivedens
branter. I midten låg den täcka sjön med sina hirfviga
holmar, och vid dess stränder Wretstorps gästgifvargård
och andra bondgårdar, samt kyrkan, Körtingsberg och
prostgården. Luften lättade sig något, och solen
kastade in några strålar, som gåfvo nytt ljus åt den
vackra scenen, och baddade varmt mot den af
regnet phosphorescerandc och balsamiskt ångande
marken. Ännu hade vi ett godt stycke qvar: vi nedsänkte
oss sakta på slätten, och foro med en viss
återhållsamhet i rörelsen genom idel arre eller grå-al
(al-uus incana), som sväfvande mellan busk- och träd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
