Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fattarsknpet som lycksökeri. Man framfor besinning^löst,
för-fluget, men alltid ärligt; och sa långt ifrån beräkning på
enskilda timliga fördelar, att man snarare gjorde alU, för alt
i slikt afseende stänga hvarje möjlighet eller förebygga hvarje
utsigt. Kort sagdt: det dåvarande unga slägtet — sva rm ade;
och för idel immateriella, idealiska, ”opraktiska” saker. Det
var icke ett andligt nykterhets-säIlskap, som intog sin
me-ilicina rnentis i homöopal biska doser. Det lefde fastmera i
ett slpgs fautasi^p^ frosseri och dryckenskap, hvilket jag ej
åtager mig aU försvara.
Men, ehvad än — med skäl och oskäl — må läggas
detta slägte till last: visst ar åtminstone, alt det njöt en
tillvarelse, som i sitt hela förtjenar namnet af ett glädjelif, när
den jemnföres njed vår publicist-uppfostrade nutids kala
sur-mn lenhet. De, som ännu,’ i spridning kring fäderneslandets
vidsträckta jprd, lefva q var från den brödrakrels, h varom
jag talar, skola säkerligen frikänna mig från besk v lin ingen,
att l^afva (i hovaliansk mening) talat såsom en laudator
temporis acti. De skola bevittna den glada trefnad, hvara
källa var oyanjjga snillegåfvors förening med en — i så ren
oförbehållsam het — lika ovanljg lörtrojighel; än under en
conversation, der CulUirens högsta ingressen, samtligen
omslutna och ski^tvis berörda, framlockade det lifligaste utbyte
af tankar; än under ömsesidig meddelning af egna
produetio-ner; bådadera med den oafbrutnaste inbördes elektrisering.
Qch huru mycket var icke då nytt, som sedan blifvit
gammalt! Huru ynglings-friskt, med hvilken hel hänförelse,
mottogos icke då de mundtliga föredrag, — oftast föreläs-,
ning, ofta äfven sång, — der ömsom älsklings-heroernes verk ,
ömsom de någorlunda lyckade bland de egna försöken,
ajl-tid funno tacksamma åhörare! Så, för att i sednare
hänseendet anföra ett och annat exempel, — kan ingen, utom de
ofvannämnda qvarlefvande, nu föreställa sig den berusande
frÖjd, b varmed man i detta förbund, under dess tidigaste da-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
