Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en bland hans utmärkande egenskaper, kunde år 1825 hän-^
föra honom till ett så inskränkt och skeft yttrande öfver
Goethes ” Wah 1 verwarrdtscha t ten”, stora det i förra delen p&
sid. 103: så begriper roan med desto större möda — i fall
man håller sig fast vid bokstafven — hura han äfven
under sin sista tid, eller i ett bref af den 21 Sept 1834*),
kunde öfver Goethes ”Herrmann und Dorothea” döra ma, väl
icke lika grundfalskt, men (åtminstone vid första påseendet)
föga mindre ytligt. Han säger i detta bref — besynnerligt nog
— på samma gång sannt och förebrående, att Herrmann och
Dorothea är ”den poetiska blomman af Goethes ensidiga
rigtning och hela sträfvande, som var att ge det
Hvardagliga betydelse, eller att återställa det i sin sanning och
skönhet, ifrän dess långvariga förnedring och landsflykt’ur
Vetenskapens och Konstens rike”. (Men hvad bättre kan Poesien
göra?) Ser man likväl nogare efter, så heter det strax
ofvanföre: ”Jag hade ej förr nog mognad att pröfva, hur
mycket guld den tunna pjesen innehåller, och som uppväger
hela bibliotheker af poetiska arbeten. Nu är den bland
mina största favoriter, hvilken jag läser hvartannat år”.
Också afslutar han omsider sin bref-kritik med dessa förträffliga
ord: ”Dock — tack vare honom för hvad han gjort i stort!
Det öfriga är i alla fall läsvärdt. Allt bär ändå prägeln aF
en genius, som i hela naturen och lifvet är hemmastadd,
och som söker fram det sanna och sköna på närmaste håll,
leranande det fjprmare tills vidare derhan, tills tiden far tid
på sig att gifva deraf några vissare aspecter. En fridens
ande bor i honom, som, så mycket som möjligt, vill
con-servera det närvarande; icke, såsom andra ofridens
genigastar, uppskrämma menskligheten, förstöra den
lillaqvar-lntenskap vi äga efter bättre och lyckligare perioder, och
proclaraera det absoluta Intets envälde”. — Ungefär sam roa
ord utgjorde themat för en akademisk föreläsning, under
*) I. D. tidd. 594 ocl> följ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
