- Project Runeberg -  Bref och dagboks-anteckningar / Del 2. Dagboks-anteckningar /
15

(1842) [MARC] Author: Adolph Törneros
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Litteratur-Tidnings-kritili har ofta nog en viss
likhet med vatten, så väl i andra hänseenden, som i
sin verkan. Utan vattens tillhjelp kan ej gerna någon
smutsfläck uttagas: utan vattens tillhjelp kan ännu
mindre någon smutsfläck sättas.

Ju inskränktare en menniska är, ju mer tror hon
pä Recensioner. Detta gäller ej blott om den
absoluta inskränkthet, som kommer af naturen sjelf,
utån ock om den relativa, som beror af local och
6tällningar i lifvet* Några mil ifrån Upsala eller
Stockholm är något hyar mer bornerad än på
stället» En kyrkoherde på landet, en Magister i
Streng-näs tror på Litteratur-Tidningens satser nästan blott
för det att Sftttaren satt dem. Nästan sammaledes
med mig sjelf, då jag vistas på S—a. Låt A. eller
P. fålla en mundtlig recensent-dom aldrig så stark
och bindande, så har man dock sin egen domsrätt
reserverad: man känner det, och i denna tankfrihet
vågar man ett motsatt omdöme eller har tacite sin
egen tanke. Men en tryckt dom spjernar man mindre
häftigt emot, om man ej är ensidig eller prevenerad»
Med den trollkraft fängslar oss D. Fausts svartkonst
inom sin magiska krets. Denna trycksvärtans allmagt
torde doek ligga ej just i frånvaron af den dömande,
■— eljest skulle väl ett bref eller manuscript hafva
samma kraft — utan kanske i den tacksamma
erinran, som dunkelt ligger fbr en hvar, att man från
barndomen varit van att se det högsta och
känsligaste i tankens område blott på tryckpapper,
måhända oek i den narragtiga slutsatsen, att en tryckt
författare, som talar till alla, måste tala så mycket
opartiskare till h var och en särskildt och således
är så mycket trovärdigare. ”Hur fan kan han veta,
att jag nu låser honom, och bland intresse kan han
ha att purra i mig något, som han ej välbetänkt an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:20:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/atboda/2/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free