- Project Runeberg -  Bref och dagboks-anteckningar / Del 2. Dagboks-anteckningar /
37

(1842) [MARC] Author: Adolph Törneros
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

område, och således skildrar aHmänt giltiga
sanningar, så är atmospheren och dagern i denna verld
hans eget Gcmtiths. Ja! de flesta manliga
charakte-rer i hans stycken hafva en tillsats af någon viss

* sida i hans eget jag. Derföre måste man stå, på
samma meridian med honom, för att hafva dag på
samma gång med honom. — Allt ting utgår ^för
honom ur Gemtithet: äfven hans naturmålningar och
localbeskrifningar. De \ro ej topographiska
portrai-ter (såsom hos Walter Scott, som ehuru förträffligt
gjorda, dock höra oftare blott tiU öfverflöd och lyx,
än till behofvet), ej allmänna naturteckningar
fcfver-strukna med något fantasiens fernissa, ännu mindre
nycktulla fantasier och vidunderliga travesteringar
(såsom hos mån^a ny her rar), ej en gåtig
landskaps-taflor för sig Sjelfva med idealiserade och förklarade
bilder af objecterna, ej nödtorftig localbeteckning
och grundstrykning för «historiemålningar, — utan
landskapsmålningarna äro sjelfva historiemålningar,
$å att naturalierna utgöra lefvande historiska
medverkande figurer i en Gemttthssituation.

Hans fel är, att han är mindre poet och såsom
sådan optimist, än anatom och psycholog för
Ge-iputbet, och derföre uppdukar han ofta, utan sinne
fftr decorum, med eynisk fräckhet allt godt och ondt
in pur is natur alibits, som ligger i Gemtithet. Och ju
"Dier han specialiserar och individualiserar sådant
»(hvarvid hail sjelf blir species facti), ju vidrigare och
anstötligare förefaller han mig. — Dock hvart och
hur den underbare vänder sig, så följer jag honom,
såsom solrosen Solen. ––-

När det gudomliga och det djuriska elementet i
själen, liksom det öfrc positiva och det nedre nega-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:20:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/atboda/2/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free