- Project Runeberg -  Bref och dagboks-anteckningar / Del 2. Dagboks-anteckningar /
69

(1842) [MARC] Author: Adolph Törneros
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

molls qvartetten, Kernells favorit, som kom likt m
andehelsning från honom. Den är en salighet: man
tycker sig se Yischnu slumrande i Mjölkhafvet i en
söt dröm. — Haydns folkvisa är den mildaste
ho-ning. (28 Nov. s. å.)

Hela dagen en gångedagv— nemligen befcök
af oroliga fotgängare. När terminen lider till slut,
så är det som hela den studerande skaran vore
utsopad ur sina kamrar. Staden är i en svallande
upp-svämning, och stackare den som håller sig hetnma,
för att uträtta något; ty der en nyckel sitter i en
dörr, der intränga sig de irrande böljorna. (S Dec.
s. å.)

Herrlig vintermorgon! — Bister och friskande
köld. — Ingen sky på det blå hvalfvet. — Allt ting
blankt, renskuradt, ljust och gladt både i himmelen
och på jorden. — När jag i morse kl. 8 slog opp
gardinen, stod månen som ett komma öfver Slottet
på den svartblå rymden och släppte ifrån sig den
matta resten af det ymniga sken han slösat på oss
under detta sitt skifte. En liten stund derefter
fram-tindrade Venus på den ljusnande horizonten, lik en
solitair öfver österns klara panna, — och snart
derefter framstörtade öfver en guldsömmad smal
molnrand lik en guldsmidd hjelte den trotsande solen,
och gjorde allt hvad som mötte ögat till ett. enda
ftkimmer. — Se nu! — kl. \ 3 då Solen lutar till
nedgång hvilken prakt! Röken från de många
skor-stenarne vågar sig knappt upp, liksom af vördnad att
orena den tunna etheriska luften. Den stiger sakta,
utan att störas af någon vindfläkt, i massiva
orörliga pelare, upp, så att staden ser ut som hyttor
byggda i gruset af fordom praktfulla byggnader,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:20:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/atboda/2/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free