Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sistena af sig sjelft, och var derföre, falt för alla,
lät bruka sig till hvad som helst, och i stället att
förena sina älskare till ett hjerta och en själ, gjorde
■det alla till fiender. Ty så många hufvuden, så
många motsägande fömufts-systemer.
Vid ett långvarigt vistande på landet tycks det
som lifsandarna började uppslammas. Ifrån sitt
flytande tillstånd öfvergå de till ett viss jordisk
tröghet och tyngd. Men i det hela blir vår existens der
renoverad, den blir mer concentrerad; — man finner
Big i ett enkelt men fullare lif. Den trogna
osminkade Naturen återbringar oss till jemnvigt ifrån det
förvirrade culturlifvets konstiga modulationer, genom
hvilka man väl känner sig från många sidor
attraherad , men tillika blir distraherad ifrån den enhet som
fordras till en riktig sundhet i ett menskligt system.
Hvarje ny bekantskap börjas episkt, d. v. s. utån
början. Man inflickar sedan för hvarannan sina
föregående öden såsom episoder.
Man lefvcr lyckligast, då matt skådar verlden
genom en culört florsslöja af fantasi. Ve! den som
våldsamt söndersliter den, utån att i stället för
denna ljufva illusion hafva något annat att gifva än en
grå vidrig verklighet.
De fleste menniskor nyttja ej sitt lif utan plottra
bort det.
Lifsflamman qväfves, ja! släckes genom för
mycket — talg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
