Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hjelteqvinnor — Sköldmör — som mätte sin
tapper-het med de största hjeltars.’ Men deras tapperhet
hade ej så mycket till syftemål, att upphöja dem
Sjelfva till herrskap öfver männer: den leddes ej så
fnycket af begäret efter öfverlägsenhet, som efter
underlägsenhet De ville genom säkra prof lära känna
sin man; — och det ilskna hat, den grymma hämd,
hvilken drabbade dem som ej bestått profvet, och den ’
furialiska envishet hvarmed de försvarade sig, var
utbrottet af förbittringen, att ännu ej hafva funnit
sin rätta väldige kufvare.
Qvinnan, genom sin natur och sin ställning i
lif-vet, är i behof af stöd och beskydd, — och ingen
ting af kyler så hennes böjelse för ett manligt väsende,
som då hon är satt i nödvändighet att stödja och
sitydda honom. Så länge medlidandet är den
rådande rörelsen i hennes hjerta, så länge får den
egentliga kärleken stå utanföre. Den skoning och det
undfallande, som qvinnan iakttager mot en man, som är
henne underlägsén i förstånd, eller saknar physiskt
och moralisk energi, är i det hela ej annat än ett
sagta tillbakadragande, som åtminstone för tillfället
minskar kärlekens enthusiasm, om den förut finnes,
ehuru denna känsla af medlidande stundom kan
innehålla mera ömhet än Sjelfva kärleken. Och å man-’
nens sida, — allt hvad han lider för en qvinna utan
att hon har någon frukt deraf och allt hvad han
mottar af henne utan att kunna besvara det, är för
honom idel ättika och galla, som förbittrar och p&
längd öfverväldigar äfven den ljufvaste kärlek. Det
oinvända förhållandet å båda sidor stärker kärleken*
och är derföre ett tecken att det är det naturliga. De
lidanden en qvinna undergår för mannen, äfven om
han deraf röner för sig ingen annan verkan än
lidande, ock’ det välbehag hon njuter af hvad hon mot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
