Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jtomarne större delen af samma begrepp, då det
deremot hos Italienarne fått cn viss rigtning på
virtuositet: Fransoserne sväfva midt emellan. — Hos
Tyskar och Svenskar har begreppet genom Tugend och
Dygd fått en mera privat och ekonomisk tillsats af
duglighet och nytta. Dermed sammanstämmer det
äldre concreta uttrycket hos Romarne: frugi,
hvarmed man egentligen betecknade en som visste sköta
om sig och sitt, spara och hushålla — något som
hänvisar på den böjelse för girighet, som låg rotad i
Romarns sinnelag.
Det ges ett Stort Ondt i Universum, som kostar
Gud sjelf besvär. Verldshistorien, i vidsträckt
mening d. v. s. verldarnas historia är en ständig kamp
deremot.
Lär pojken att lyda ett annat förnuft, innan
hans eget hunnit växa till. Det är en skola för
honom sjelf, till att sedan taga regeringstömarne öfver
det tumultuariska sinnet. Så danad, behöfver han
vid mognare ålder ingen så sträng regering å
förnuftets sida, då begären sjelfva i tid blifvit
förnuftiga och constitutionellt stämda. Af en dålig
uppfostran blir en oupphörlig begärens ochlokrati följden,
till hvars qväsande en relativt större energi
behöf-ves. Uppfostran är en verklig besparing af krafter ffor
framtiden: man uträttar samma sak med mindre
ansträngning. Den är ett häftyg, hvarmed man
undviker bråk. Allvarligt börjad och fortsatt disciplin blir
då först öfverflödig, när menniskonaturen blifvit så
dufven och sinligheten så nattstånden, att ingen ting
mer af den är att befara. Dermed hoppas jag dock
det skall dröja en god tid, ehuru redan passionerne
blifvit ynkryggar, som ej våga sig ut på några grof-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>