Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eliuru constitutioner och frihetsgrundsatser adlat
hvarje individuum till en man för sig, och till en
Prins Regent. Grundsatserna äro rigtiga in thesi,
men realiseringen kommer två tiil tre sekel för
bittida. I den moraliska slapphet, som råder på de lägre
graderna af samhällslifvet, hur vill man begära att
massan skall egenhändigt hålla uti
regeringstömmar-ne och stifta lagar? Man må ej beropa sig på de
gamlas republiker. De hade i alla afseenden ett
mindre omfång, än våra riken. Alla förhållanden voro
enklare: målet och innehållet för samhällsföreningen
låg så nära hvarje individuum, att han utan särdeles
skärpt reflexion kunde fatta det med sjelfva känslan:
och statens våda kändes så starkt skakande för hans
egen existens, och *så rubbande för hvad hans hjerta
hade högt och heligt, att han omedelbart drefs till
förfäktande af samhällets väl äfven med uppoffringen
af lifvet. Greken och Romarens frihet var ej annat
än ett naturligt gemensamhetssinne, och hans
verksamhet för det allmänna var nästan lika
instinct-mässig, som biets för sin kupa. Våra riken
deremot bestå af en nästan oändlig mångfald af
elementer: culturen och förfiningen hafva ökat bohofvens
börda: det merkantila systemet, som vecklat in sig
med de politiska, har dragit en mängd trådar mellan
de aflägsnaste verldsändar, som i otaliga rigtningar
korsa hvarandra: intressena äro delade i oändlighet
genom den stora bråkdelningen af menniskoklasser,
som allt mera ställt sig coordinerade, och göra
anspråk på lika vigtighet. Det gemensamma i ett så
cosmopolitiskt system är så svårt att skärskåda, att
äfven de mest bildade och upphöjda hufvuden och
sinnen äro villrådiga i bestämmandet af den
medelpunkt, hvartill den stora oscilleraudc periferien bör
referera sig. Huru skall mängden kunna eldas till en
republikansk frihet, då ej blott individuer, utan äf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
