Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•284
köp under nu ifrågavarande klausuler som för fobköp, men i det
afseendet förefinnes en olikhet, att aflämnandet här liksom vid
enkla försändningsköp anses äga rum, därmed att godset inlämnas
å järnvägens godsexpedition eller lastas å banvagn, äfven om viss
ort är i aftalet utsatt, hvarest detsamma skall omlastas i fartyg,28
under det att, om godset är såldt fritt ombord å sistnämnda ort,
denna ort är att anse såsom leveransort.84
Sistnämnda förhållande är af betydelse för tolkningen af
klausulen »fritt ombord inklusive frakt*.26 Denna användes i
köpmansspråket såsom synonym med de i § 63 omnämnda26 och är nog
också för vanliga fall identisk med dem. Om emellertid köpet
afser varor, som först skola försändas med järnväg och sedan med
fartyg, är ifrågavarande klausul strängare mot säljaren, så till vida
att aflämnandet anses äga rum först å den ort, hvarest varan skall
inlastas i fartyg. Betydelsen häraf visar sig däri, att det i sådana
fall liksom vid vanliga fobköp är säljaren och icke köparen, som
står risken under den föregående transporten till lands.27
Af bestämmelsen i andra stycket af denna paragraf,
sammanställd med § 17, framgår, att transportrisken äfven vid köp af här
ifrågavarande slag är köparens.™ Åt denna grundsats hade i den
äldre tyska handelslagen29 gifvits uttryck genom en bestämmelse
af innehåll, att den omständigheten, att säljaren förbundit sig att
bestrida kostnader eller utgifter .för godsets försändande, icke i och
för sig80 finge anses innebära, att bestämmelseorten skulle gälla
såsom leveransort för säljaren.81 En liknande föreskrift förekom i
N. L. B. § 21 och återfinnes i mera generell affattning i den tyska
civillagen.82 Ehuru dylika föreskrifter strängt taget icke utsäga
annat eller mera, än hvad som ligger i § 63,88 hafva de i tysk
praxis framkallat en tolkning af klausulerna »frei» och »franko»,
som torde stå i strid mot den merkantila uppfattningen äfven i
88 Se härom ofvan, § 10 vid not 36—38. Det i texten sagda torde gäUa,
äfven om skeppningstid är i aftalet angifven; se ib. vid not 39.
84 Se ofvan, § 62 vid not 48—52.
86 Jfr F. J. F. T. 1904 bil. s. 31 b n:o 10.
16 Se Allmänna bestämmelser för epannmàlshandeln i Stockholm 16/i 1906 III c.
87 Öfverensstämmande JV. mot. s. 76 a, Chrundtvig: Lov om Køb § 63 n. 2, 7.
88 Så ock Hasselrot s. 90, Axelson i Fliesberg a. a. I s. 135 i. f., Protokoll
vid Sveriges allmänna handelsförenings årsmöte 18/s 1890 s. 11—12; jfr N. T.
1870 s. 718 (N. Rev.).
89 Se H. G. B. I: 345: 2 Satz 2.
80 Jfr en egendomlig dom af Göta hofrätt i N. J. A. 1904 s. 444.
31 Jfr Lassen § 79: n. 16—17, § 80: n. 25, Björling: Obligationsrättens
lära om prestationsorten (1897) s. 5: n. 1.
38 Se B. G. B. 269: 3. Jfr Crome § 212: n. 52—54, § 213 n. 6, U. 1112.
33 Jfr D. mot. s. 33 a, N. mot. s. 19 a-b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
