Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Evangelii skepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hamnen? Vi glömma icke så sällan, att Jesus
är med ombord och står vid styret på vårt
skepp. Icke underligt då, om hjärtat bäfvar,
när skyhöga vågor fräsa mot vår farkost,
där vi segla fram i dyster natt, under
stjärn-lös himmel.
Men det gifves äfven stunder, då solens
gyllne strålar leka omkring vårt skepp och
spegla sig i hafvets glänsande yta. Och då
äro vi åter så benägna att glömma den lugna
hamnen, som i nödens stund var så
innerligt efterlängtad. Vi behöfva fördenskull
denna rika omväxling af ljus och mörker,
sorg och glädje. Och samme Gud, som
bjuder solen skina, råder också öfver de mest
rasande stormar. Han vet hvad vi behöfva,
och hvad vi behöfva det gifver han af nåd.
Jag påminner eder om aposteln Pauli ord: “För
dem, som älska Gud, samverkar allt till det
bästa. “ Rom. 8:28.
Herren vår Gud, som så rikligen sörjt
för sitt folk i alla afseenden, har ock rest
ett fyrtorn, hvarifrån ljus utstrålar öfver
tidens stora haf och skingrar nattens kolsvarta
mörker. Detta fyrtorn är Guds ord.
Där-före säger också David: “Ditt ord är en
lykta för min fot och ett ljus på min
vandringsstig." Ps. 119:105. Och vidare: "När
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
