Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
Dock — hvad tröst, där nu de flöto
Öfver dödens mörka djup,
Att på Herrens ord de sköto
Ut från strandens lugn sin slup.
Ej på egen hand de drogo,
Nej, hans vilja skref dem bud,
Och när dagens strålar dogo,
Hade de sitt hopp i Gud.
Men de kämpa och de rädas
På det mörka djupets graf,
Och de lyssna och de glädas,
När en stund det tager af.
Tung och stjärnlös natten skrider;
Långt till morgon, långt till land!
Ack, hvem täljer hjärtats strider
På dess färd till andra strand!
Men — se, plötsligt viker dimman,
En gestalt står fram i ljus.
Är det bud om sista timman,
Kommer ifrån grafvens hus
Dödens ängel själf med skäran,
Hvar är herden för sin hjord?
Hör! De ropa af förfäran
Men få lisa af hans ord:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
