Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Job
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
Job.
Gud, som själ åt detta stoftet gaf,
Hvi dröjer du med svaret på min fråga?
Min klagan sorlar som ett upprördt haf,
Min smärta brinner med beständig låga.
För mig din gåta som en midnatt står
Med skräck och suckan, där i stoft jag ligger;
Fast dag och natt af himmelen jag tigger,
Ej någon stjärna utur molnen går.
En lycklig man jag satt i godan ro
Med barn och maka, blomstrande och friska.
På mina fält sågs idel välstånd gro.
"Med Job är Gud", så hördes alla hviska.
Klar var min himmel, fridfullt var mitt tjäll,
Min ära ren, min hjälpsamhet beryktacj.
Så kom Guds storm; min lugna färd var lyktad,
Min sol gick ned, det blef helt plötsligt kväll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
