Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mormor läser jultexten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
Den läxan hon lärde dock ej i en hast;
Ack tusende misstag hon gjorde!
Hon hoppades stort, men det brast och det brast.
“Hvad menar du, Herre?* hon sporde.
Men svaret från himlen ej alltid kom strax;
Det växte ur lifvet, som säd går i ax.
Man hoppas ju mycket, man tänker så gladt
På jordiska fröjder om våren.
Man har i det blomstrande lifvet sin skatt
Och väntar än mer utaf åren.
Men sommaren ilar mot höst i sitt lopp,
Och solen går ned öfver gäckade hopp.
Det ringer i tornet till gudstjänst i kväll
Och julljusen tändas och brinna,
Ty Herren är kommen till människors tjäll;
I krubban han låter sig finna.
En stjärna sig visar, helt skön och ny,
Och sången klingar ur himlens sky.
Väl vore det kärt att som förr få gå
Till kyrkan och bönehusen.
Nu sitter mormor i hemmets vrå
Och läser vid juleljusen,
Hon hör så dåligt, hon halkar lätt;
Ack, åldern binder på många sätt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
