Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såsom dugelige Domare tilskriften häraf.
Wälförtjänte af det Allmänna för kärlek til Sanning, och
lysande ibland oss för Lärdom och Wett, lären I
Gunstige Herrar, mera betrodde än min enfaldighet, kunna
wittna at Probstens Eurenii arbete, hwarken bestyrkes
med wrängde eller mot naturen twungne ord, än mindre
med enskylte bokstäfwers upgissade inwärtes eller eljest
tilhörige betydelse, utan på goda skäl. Det måste man
likwäl widgå, at wisse upgifter uti senare Capitlen, icke just
ega oemotsäjeliga bewis; men icke desto mindre är
arbetet af den qwickhet och fynd, at jag önskat det Probsten
Eurenius hade samlat alla skäl, som warit möjelige, så
hade han kunnat wara säkrare om et hastigt medhåll;
ty mången ser mera på deras antal, än wigt.
Medlertid torde denna anledning bana wägen för andre,
äfwen så arbetsamme Män, at upsöka det, som dertil kan
läggas.
Den widtberömde Herr Professor Rudbecks,
öfwer alt antagna mening om Atland, har wäl i någre
och tjugu år, lika som hindrat denne Boks tryckande;
Men nu lära de af samme lärde Man, med så stor flit
samlade skäl, icke ringa styrka den senare Delen, som
rörer Atlanternes och de Swenskas likformiga
Gudstjänsts inrättning, med mera.
Flere hafwa wäl fallit på enahanda tankar med
Probsten Eurenius, men i synnerhet Herr de Lavaur,
uti dess Histoire de la Fable conferèe avec L’Histoire
Sainte Tryckt 1731. i Amsterdam, hwilken brukar
samma lösenyckel, fast han endast rörer Fablerne: men
icke den Historiske beskrifningen öfwer Atland. Och som
den Heliga Skrift rätteligen förklarar Hedningarnas
Fabler, så wisa de äfwen som wår Edda, hwarifrån
Sagorne om Skogs- Bergs- och Sjörån, samt
Tomtegubbar äro komne, och hwarpå de egenteligen
grunda sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
