Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
tenlöst sandiga vägstycket ansenligt profvade mitt tålamod. Icke
dessmindre anlände jag tidigt på qvällen och tyckte mig finna,
att staden verkligen inuti höll hvad den utvärtes lofvade.
Invånarne äro vänliga, gästfria och mycket svenskt sinnade.
Denna sinnesstämning, som herrskar i hela det fordna Svenska
Pommern, bevisar då äfven sunnan oin Östersjön huru mild
och välgörande den svenska spiran är. Det gafs likväl ej
längesedan en tid, då herrar Pomrare ej ville erkänna detta, och
då man ofta hörde dem önska, att Fransoserna ju förr desto
hellre måtte förändra deras politiska läge. De äro nu
tillräckligt straffade. Jag har ännu ej sett mycket af Preussen och
Tyskland, men dock nog för att tacka Gud, att vi ännu äro
Svenskar. Hvem vet, om ej detta blir hufvudresultatet af
allt, hvad jag under min resa kommer att lära mig?
Icke långt utanför Greifswald ser man vid vägen en liten
kyrka, vid hvars murar den förgängliga delen af Thorild
hvilar från lifvets ättika och galla. Jag besökte likväl ej hans
graf, emedan jag först efter min ankomst till staden fick veta,
att denna kyrkogård gömde ett för Svenskar så vördnadsvärdt
stoft. Den som derom underrättade mig var en fryntlig och
rättskaffens landsman, som i de sista åren af Thorilds lefnad
varit med detta älskvärda Snille förbunden genom dagligt
umgänge och den närmaste vänskap. Hans namn är dig visst
icke obekant: det var Professorn och Bibliothekarien Florello.
Du förmodar med skäl, att Thorild var våra samtals förnämsta
ämne, om hvilket jag hade mycket att fråga och han mycket
att besvara. Dock förglömde jag ej att låta honom föra mig
till Universitet och Bibliothek, hvilket du annars på grund af
min särdeles olärda natur lätt skulle kunna gissa.
Universitetet är anständigt bygdt och begåfvadt. Det stiftades
redan år 1456 och är således äldre än Upsala. Studenternas
antal syntes ej vara stort: åtskilliga buro den såkallade
altdeutsche Tracht, som jag här såg för första gången. Den
älskas mycket af Tysklands ungdom, särdeles vid
Universite-terna, men anses af regeringarne, påstås det, med ovilja, såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
