Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
Mitt första besök hos Schelling — jag nämner det pfi det
att min historia må lemnas fullständig — skedde den 12 Dec.
kL 5 e. m. Då var ännu hans hustru sjuk, och han öfver
sjukdomens utgång mycket bekymrad Nu är, Gudilof, allt
annorlunda. — Schelling är General-sekreterare, numera icke
vid Vetenskaps-Akademien, utan vid de Fria Konsternas
Akademi och Director (Chef) för en afdelning deraf, jag mins
nu på ögonblicket icke hvilken. Det fordna Jesuiter-Collegium,
ett stort och praktfullt palats, har man nu inrymt åt denna
Akademi, åt alla samlingar af vetenskap och konst, åt
Biblio-theket, åt Naturalie- och Mineral-cabinetter m. m. Gifve Gud,
att vi i Upsala vore begåfvade med så mycket utrymme och
i& smakfull anordning!
Den beskedliga Schlichtegroll är ett non pius ultra af
projektmakeri; jag har redan nämnt om hans Isländska planer;
för en tid sedan meddelade han i Vetenskaps-Akademien, vid
en session, åt Schelling sub rosa och under en hemlighetsfull
mine (i sessionen upplästes och föredrogos några nya upptäckter
i afseende på brännspeglar och brännglas), att han undrade,
hvarföre Preussiska Begeringen, då ännu allt arbete slagit felt
i bemödandet att anlägga ordentliga landsvägar genom vissa
Afrikanskt sandiga trakter af Norra Tyskland, ej fallit på den
enkla tanken att genom colossala brännglas den Sand in
gewissen Bichtungen verglasen, så kunde sedan af och på
denna glasmassa, antingen compact eller grusad, bildas de
dråpligaste chausséer. En annan gång yttrade han, på fullt
allvar, den förhoppning, att menniskans praktiska nytta af de
physikaliska vetenskaperna slutligen skall sträcka sig så långt,
att man kan uppfånga under förmycket heta sommardagar den
i atmosferen befintliga öfverflödiga hettan, samt i något slags
chemiskt förvar gömma den till vintertiden, för att på för
mycket kalla vinterdagar sätta luften i en mera vårlig
temperatur. På det viset, menar han, skulle man aldrig mer behöfva
plågas, hvarken af hetta eller köld. Schlichtegroll är en ifrig
Frimurare, det förklarar till en del detta slags svärmeri; alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
