Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
denna slägt stiftad såkallad evig lampa. Taflan är af
släg-tingarne beställd och förärad. Rättmätigt är Guds Moder sjelf
den öfverglänsande bland alla dessa gestalter; hon är ljusare,
gladare, menskligt vackrare, ädlare än på de flesta andra
målerier från en tid, då man synes nästan hafva tvekat, om man
borde skillra henne såsom en i egentlig mening skön qvinna,
af fruktan att skönheten vore blott en jordisk egenskap. Än
ljufvare öfverraskades vi dock vid att se Jesus-barnet, och
kanske allramest Englarne, genomandade af en ouppblandad flägt
från det ursprungliga lifvets paradisiska vår, en flägt som
påminte oss om Raphaels underbara, honom endast
egendomligt tillhöriga uppfattning och framställning af barndomens
hemlighetsfulla fägring. Hvad som stämplar Raphaels
barngestalter, och naturligtvis isynnerhet gudabamet, är icke blott de
kroppsliga formemas fullkomlighet, hvaruti många kommit
honom nära, ja upphunnit honom, utan mest den gåtolika
for-smältningen i ögon och anletsdrag af en begreppslös oskuld, ett
menlöst gycklande lekbegär med den djupaste, aningsrikaste,
alla framtider genomblickande vishet Att Kulmbach mera
närmat sig till lösningen af denna kanske svåraste af måleriets
uppgifter, än hans mästare Dürer (och i allmänhet de äldre
Tyska målarne), torde forutsätta, att lärjungen ägt en i utmärkt
mått glad personlig erfarenhet af barndomen, qvinligheten och
kärleken. Också är väl denna målning, gjord år 1513, det
yppersta verk som Kulmbach lemnat efter sig. Härvid bör
likväl slutligen icke förgätas den vigtiga omständighet, att den
på uppfinning outtömligaste af alla målare, nemligen just
Dürer, år 1511 gaf honom ideen och teckningen dertilL Detta
veta vi genom Sandrart, som sjelf ägde den Düreraka med
penna gjorda teckningen. — Ett stort bronzeradt
trä-cruci-fix, som man ser genast vid inträdet i kyrkan, och äntligen
måste gå förbi innan man hinner fram till S. Sebaldi grafvård,
skulle jag glömma, om det ej vore, ett lika fult, som vidt
ut-basunadt arbete af bildsnickarn Veit Stoss; tvifvelsutan
be-römvärdt, om konsten, hvilket vi ej tro, borde välja detta ämne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
