Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235
gin boning, och det blef öfverenskommet, att vi der påföljande
morgonen åter skulle sammanträffa. I dag gingo vi alltså
tidigt ut, för att uppsöka vår nya vän; vi råkade rigtigt till
grannskapet af S. Ägidiekyrkan, der han sagt oss att han
bodde, och från en öppen plats, som omgifver denna i nyare
smak granna kyrka, visade man oss upp i ett stort, välbygdt
hus, som man sade vara det Hallerska palatset. Vi ringde,
blefvo införda i ett prydligt rum, läto anmäla oss och eåhöllo
det svar, att Herr Baronen ännu låge i sin säng, men skulle
med det snaraste infinna sig. Detta förekom oss underligt, då
han dagen förut just bedt oss om att komma kl. 8 på
morgonen. Ändtligen öppnades en inre dörr och i stället för den af
oss väntade lilla vänliga mannen, med hvilken vi spisat
tillsamman, trädde oss en lång axelbred gestalt med ett vackert
medelåldrigt men okändt ansigte och majestätliga steg till
mötes. Han emottog oss mycket artigt, men i hans uppsyn läste
vi tydligt någon förundran, emedan vi låtit anmäla oss af
be-tjenten såsom de tvenne herrar, dem han dagen förut bedt att
besöka sig. Vi å vår sida voro ännu mer förlägna; vi hade
jagat mannen ur sin hvila och måste nu på köpet säga honom
att vårt besök gällde en annan. Vi gjorde det likväl så
sirligt vi stante pede förmådde, hvarpå han smålog och ropte:
«ja, ja! det kunde jag väl tro; ni vill besöka min cousin
Christopher; de flesta resande komma på detta sätt
vanligtvis till mig, som blott får göra deras bekantskap för att
genast åter skicka bort dem till behörig ort. Fritz, följ dessa
herrar till Baron Christopher.» — Vi bugade och tackade på
det förbindligaste och prisade under vägen hans höflighet, som
icke blott visade sig i ord, utan i gerningar; ty utan
ledsagandet af hans kammartjenare hade vi väl svårligen så hastigt
upphittat den rätta Baronen, ehuru jemväl denne bodde i
närheten af kyrkan, men på en helt annan sida.
Här mötte oss den hjertligaste välvilja och en
språksam-het, hvilken, då den var lika lärorik som okonstlad och fri
från småaktig sjelftillit, icke kunde annat än vara oss ånge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
