Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
mande från en Nürnbergs-resa med glad förvåning, att verlden
kan vara sà stor och innesluta sà mycket underbart Utsigten
af Merlach låg i en liten bok, på hvars blad han med egen
hand gifvit henne de första undervisningarne i en konst, der
hon sedan gjort så utmärkta framsteg, och dottern, som
be-gripligt är, med något mera oregelbunden penna eftertecknat
forebilderna. Hvad denna dotter för honom var, redan i första
gryningen af hennes morgonrodnad, intygade än mera
omisskänneligt de i samma bok förvarade täckt mångfaldiga
exemplaren af hennes späda anlete och gestalt, af samma fadershand
ömsom tecknade och ömsom graverade. Den vackraste
gravuren föreställde henne ungefär nioårig med långa utslagna hår
och ledig barndrägt, upplyftande med ena handen en liten
fågelbur från ett bord, vid hvars andra ända en något äldre
cousine Henriette sitter. Det ger ett eget ljuft vemodigt
intryck att se de kända fullmoget utvecklade dragen af ett
älskadt väsende på detta vis återförda’ till den första halft
obestämda knoppningen, och likväl äfven i denna igenfinna dem
väsendtlig^ oförändrade.
Den nioåriga Skaldinnan.
Re’n skådar framåt tidens dar
En ljusblick, nppåt höjd;
På kindens fulla rosenpar
Re’n småler Snillets fröjd.
Dock har den heta strålens bad
Än purpurns flor ej tärt,
Och ögats aning, djup, men glad,
Annu ej gråta lärt.
Sia hvita barndrägt, lätt och »val,
Som vingar Psyche bär,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
