Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261
minnen, har man sålt det säsom gammal messing för en
obetydlig summa, till vederbörandes oförgängliga vanära. Att
utbreda mig vidlyftigare öfver denna byggnads salar, gångar,
omlöpande gallerier, stuccaturer, målningar o. s. v. vore blott
att onödigt spilla tid och papper. Det kan löna mödan, när
man sjelf är på stället, att flyktigt taga alltsammans i
ögon-sigte, men en utförlig beskrifning förtjenar det ej.
Historiskt värde har en i det öfre galleriet befintlig stor
föreställning, i stuccatur-arbete, af ett så kalladt Gesellenstechen,
eller Nürnbergskt tornerspel, som blifvit hållet år 1446 (1434?)
i Februari. För öfrigt skola fordom rådhusrummen ha varit fulla
med goda målerier, men de flesta blefvo efter Bayerska väldet
släpade till München och de andra till den i Borgen anlagda
samlingen. — Deremot har Frauenholz här uppstäl|t den
betydligare delen af sin, och det i en hög och rymlig sal, som
under Nürnbergs sjelfständighets-tid var rummet för det
mindre Bådets sammankomster. Öfver dörren, innanföre, ser man
ett urgammalt konstigt snideri, föreställande en domare,
framför hvilken tvenne parter stå, inbegripna i rättegång med hvar-’
andra; den ene är rik, och står på hans högra sida, den
andre, fattig, står på hans venstra; den rike har en djefvul till
föredragare af sin sak, och den fattige en engel: ett fall som
onekligen ofta inträffar, ehuru ej alltid engeln segrar. Dagern
var skum, emedan väderleken var mulen, och derigenom, samt
dertill min vanliga kortsynthet, gick mången skön åsyn för mig
förlorad, särdeles af de skilderier som hängde närmare intill
taket i den ganska höga salen. Jag var vid temligen slätt
lynne; det första föremål, som något vederqvickte mig, var
åter ett stort ypperligt portrait af Georg Pencz, hvars stolta
«Sebastian Schirmer» jag tillförene på Borgen med så mycket
nöje betraktat. Ser man på objektets egna individuella
skönhet mer än på det herrliga i målarens behandling, så behagar
denna bild vida mer, än de tvenne här befintliga, med skäl i
följd af deras höga konstvärde allmänt beundrade afbilderna af
Carl den Femte, ehuru dessa väcka en särskild uppmärk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
