Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288
skulle nödvändigt slutligen en tid inträffa, då man anses för en
stor målare, när man tecknar statuer i theatraliska ställningar,
låter ingen grupp vara naturlig, och colorerar så kallt, snart
sagdt så färglöst som möjligt. Till höjden af denna falska
sträfvan har Camuccini hunnit, som nu gäller för Italiens
ypperste målare; en man med talent, men dock blott ett echo
af David och den parisiska smakens modernaste mode-stadgar.
Det verkliga Måleriet gick ut från Christendomens
återlösning af naturens och mensklighetens förlorade fägring, och
jemväl vid behandlingen af hedniskt-mythiska ämnen förfor det
med en djupsinnighet, såsom hade det varit invigdt i
Orphi-kernes förbund, i eleusinska mysterierna eller i Nyplatonikernes
theosophiska poesi. Detta måleri upphörde med Raphael. Det
hade börjat sin bana från en ännu ej tillräckligt uppdagad
österländskt-byzantinsk källa, i tvenne mäktiga, till sitt upphof
ungefär liktidiga, strömmar af oförgänglig skönhet: den gamla
nederländskt-tyska och den gamla nord-italienska; eller, i
kortare benämningar, den cöllniska och den florentinska. I
anda, syftning och en för vårt slappade slägte nästan otrolig
arbetsflit, äro båda oändligt nära med hvarandra beslägtade:
dock uppnådde slutligen den sista en ädlare stil och en
sannare norm i det hela af formerna. Hvad som utmärker de
vigtigaste af de arbeten, som vi äga från de för-Raphaeliska
mästarnes tider, är lätt att med ögat utfinna, men omöjligt att
beskrifva med pennan. Det är, i känslan, en stilla lågande
fromhet och en oförfalskad naturlighets oskuld; i uppfinningen
och anordningen, redlig och enkel ända till architektonisk
symmetri, en rentaf symbolisk åsigt af ämnet och dess
omgifningar, hvarföre också deras bästa historiska stycken vanligtvis
tillika äro de bästa landskapsstycken, — och enligt min tanka
har landskapsmåleriet förlorat mer än sin halfva väsentlighet,
sedan det skilde sig från sitt dåvarande samband med
menniskan, jordens friborne konung och medelpunkt. I det
individuella hos gestalterna visa dessa arbeten en personlighet, en
särskildhet, som är fattad och framställd med hela sorgfällighe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
