Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
och Lied der Nibelungen utantill, samt declamerar den
ömsevis med stycken ur Abraham a S. Claras löjliga
Capuci-ner-predikningar. Denne Koch har också tecknat och stuckit
fyra snillrika blad med rysliga uppträden ur Dantes Inferno,
t. ex. tyrannernas straff. Såsom landskapsmålare är han yppig
och glänsande, kanske stundom till öfverdrift, och säges ofta
förderfva sina taflor derigenom, att han aldrig finner sina
compositioner tillräckligt rika eller sina färgor nog saftiga och
glödande; i följd hvaraf han öfvermålar dem den ena gången
efter den andra. Mellertid har han frambragt några förträffliga
stycken, bland hvilka jag isynnèrhet älskar ett herrligt italienskt
landskap, der patriarken Jacob tågar hemåt med sina skaror af
tjenare och hjordar. Jag kallar detta landskap italienskt;
meningen är att det skall vara österländskt, men man igenkänner
lätt den natur, som fyllt målarens åskådning. Han är jemväl
författare, helst satirisk; dock har han aldrig låtit någon af
sina handskrifter spridas genom tryckpressen. En af dessa»
hvilken, om jag minns rätt, kallas «Kochelum eller den
Rum-fordska soppan», har bland den nya skolans vänner skördat
mycket bifall. Den är ett slags Prins Zerbino i målarkonsten,
riktad mot allt der befintligt philistéeri, och tilltygar således
med en obarmhertig qvickhet alla Målar-Akademier, men
enkannerligen den Wienska, hvars medlemmar han personligen
känner. — Mer ex professo författare,’ och (tvärtemot sin
egen mening) vida märkvärdigare med pennan än med penseln,
är den temligen högt bedagade målaren och poeten Muller,
bland Tyskarne känd under namnet Teufels-Müller, emedan
han, i trots af sin beundran för det ideala hos Mengs, sjelf
helst målar djeflar och vederstyggliga spöken. Också kan man
ej säga honom en större artighet, än om man vid betraktandet
af hans målningar yttrar med beklämd röst: «Es wird mir
ganz geisterhaft zu Muthe.»
För öfrigt är det i Rom, snart sagdt, ingen konstnärsdygd
att vara productif: så omgifven på alla sidor af väckelser och
retelser, skulle inbillningskraften innan kort alldeles öfverväldi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
