Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
resebeskrifvares vanliga manier är knappt någon mera
förunderlig än den, att oupphörligt declamera mot det närvarande
Homs vidskepelser, men deremot på det mest sentimentala vis
taga i försvar hvarje rest af det antikas; hvilka visserligen i
allmänhet voro långt mera dunkla och skadliga. Så t. ex.
läser man i en dagbok, som en viss Fru von der Recke utgifvit
öfver sin italienska resa, huru hon tycks vid hvarje anblick af
någon helgonbild nästan hafva fallit i convnlsioner, och huru
åsynen af den HeL Januarius, som på en bro vid Neapel
upplyfter sin värjande hand mot Vesuvius, alldeles för den goda
frun skämde bort en hel herrlig afton, då det just hade
lyckats henne, såsom hou berättar, att uppsvinga sig med alla
sina tankar till den omätlige Verldsanden. När man nu
tillika i samma bok läser ett par sidor fyllda med klagan och
vemod, att i våra dagar inga Lärer, inga Penater finnas,
emedan det förträffliga bruket att tillbedja husgudar försvunnit: så
vet man i sanning ej, hvad man skall tänka om
sammanhanget i många af våra samtidas hufvuden.
Med hälften mindre möda, än nu, skulle man i Rom
njuta åskådningen af gudstjenst, natur, konst och menniskor,
om någon möjlighet funnes att åtminstone en och annan stund
på dagen vara fredad från trängsel af Engelsmän. De hvimla
i detta Hesperien öfverallt omkring, såsom ett slags
dunkelfàr-gade gräshoppor från en främmande verldsdel; man måste
arm-båga sig fram emellan dem i alla kyrkor, alla gallerier, alla
ruiner, trädgårdar, värdshus, gator, vrår och vinklar. Denna
olägenhet förargar en så, att man slutligen psychologiskt
betraktar deras physionomier, och der med lätthet upptäcker
ändamålet för deras hitkomst, nemligen det att sedan kunna
säga: vi ha också varit i Rom. Trumpna, långdragna, alla
hvarandra lika, med surtouter af utomordentlig längd i lifvet
och skörten, ränna de omkring i tempel och konstsalar, med
Vasi’s Itinerario di Roma i handen, betrakta föremålen
med yttersta likgiltighet, teckna sig till minnes de vindböjtliga
ciceronernas tillägg, och ha ofantligt brådtom. Damerna, mer-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
